Se fler nyheter

sep 30, 2020


Nyheter

Höga säkerhetskostnader utgör en dold skatt

Företagens kostnader för kriminalitet och säkerhet är större i Sverige än i jämförbara länder.

– Det här är att betrakta som en dold skatt. Trots världens högsta skatter, som med råge borde täcka det skydd man kan förvänta sig från rättsstaten, får man betala för trygghet en gång till, säger Christian Ekström, Skattebetalarnas vd.

Under hösten har debatten rasat om den allt mer utbredda och ofta organiserade kriminalitet som drabbar såväl enskilda som företag.

– Bland företagsledare är det här inget nytt. Under hela tjugohundratalet har företag sett en konstant ökande kriminalitet, säger Li Jansson som är branschchef för organisationen Säkerhetsföretagen.

Li Janssons påstående stöds av en mängd statistik och av flera rapporter. Bland annat visar en enkät från World Bank Group 2015 om näringslivsklimatet i Sverige att 40 procent av svenska företag har lidit skada av stölder och annan kriminalitet och att 85 procent satsar växande belopp varje år på att öka säkerheten. 2015 är det år då svensk polis omorganiserades och har sedan dess haft interna svårigheter som påverkat polisarbetet negativt.

Även om polisen i dag har kommit ifatt på en del brottsområden har olika typer av ny kriminaliteten tillkommit och tilltagit. När det gäller företagare ökar tidigare ovanliga brott som utpressning, beskydd och mer systematisk kriminalitet med hjälp av blufföretag.

Rapportförfattarna World Bank Group konstaterar med illa dold förvåning att företagens förluster på grund av brottslighet och deras satsningar på säkerhet ligger på samma nivå som i många länder i Sydamerika.

Anmärkningsvärt är också att kvinnliga företagare eller företag med kvinnliga chefer i högre grad satsar på säkerhet än andra. Rapporten konstaterar bara resultatet och anger ingen förklaring till varför kvinnodominerade företag satsar mer.

Sverige skiljer även markant ut sig från flera av våra grannländer när det gäller kostnader för att hantera organiserad brottsligheten. Under 2019 hade finländska företagare lägst utgifter medan de norska företagarnas utgifter gav dem plats elva, enligt Global Competitiveness Report där World Economic Forum årligen intervjuar företagsledare i 141 länder.

För svenska företagare är det betydligt värre. Enligt rapporter betalar företag i Sverige mer för att hantera organiserad brottslighet än företag i 40 länder. Som jämförelse kan nämnas att Egypten ligger på 35:e plats i rankningen. Samtidigt har Sverige bland de högsta skatteuttagen i världen. Det imponerar inte på Skattebetalarna.

– Man kan diskutera hur omfattande det offentliga uppdraget ska vara. Men att skydda medborgarna från brottslighet är en kärnuppgift. Något som måste vara högre prioriterat än allt annat, vid sidan av domstolar och försvar. Det här är ett område staten helt enkelt inte får misslyckas med. Ändå gör man det och vi får betala en gång till eller finna oss i att bli hunsade av kriminella, säger Christian Ekström.

Övergripande statistik från Eurostat visar att Sverige befäster sitt läge bland de europeiska länder med högst andel av befolkningen som rapporterar brott, våld och vandalism. Medan Danmark halverat otryggheten sedan 2011 har andelen i Sverige som anger sig vara brotts- och våldsutsatt ökat med 23 procent samma period.

– Brott, våld och vandalism minskar i alla länder, men inte i Sverige. Vi fortsätter ligga på högre nivåer jämfört med våra grannländer. Jag ser inte att det kommer att förändras i närtid, säger Li Jansson.

I takt med att kriminaliteten har bitit sig allt hårdare fast i samhällskroppen har följden blivit att efterfrågan säkerhetstjänster ökar dramatiskt både bland företag och det offentliga. Statistik från organisationen Säkerhetsföretagen visar att omsättningen för bevakningsföretag ökat med 50 procent mellan åren 2007 och 2018.

Företag som tillhandahåller väktare, ordningsvakter och värdetransporter ökade förra året med 3,2 procent och omsatte totalt 11,86 miljarder kronor medan området säkerhetsteknik omsatte cirka 20 miljarder.

Hårdast drabbad är restaurangbranschen samt detaljhandeln där kostnaderna exploderat. Brottsförebyggande rådet (Brå) har visat att en av fem krögare utsatts för otillåten påverkan vilket är ett växande fenomen som rymmer olika former av hot, våld och utpressning.

Enligt branschorganisationen Svensk handel lade detaljhandeln 2017 ut elva miljarder på väktare och andra säkerhetshöjande åtgärder. Det motsvarar nästan hälften av polisens budget samma år. Branschorganisationen har visat att polisanmälningar om butiksstölder och hotfulla situationer läggs ned på löpande band utan åtgärd. Tilltron till polis och rättsväsende är därför lågt.

– När rättsapparaten inte förmår ta hand om brotten som drabbar handeln skickas en allt större del av notan över på företagen. Istället för att investera i att utveckla sina butikskoncept tvingas handlare finansiera åtgärder som det ordinarie rättsväsendet borde klara av, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

Håller du med oss - bli medlem!

Håller du med om att skatterna behöver sänkas och att slöseriet med dina skattepengar bör minskas? Bli medlem i Skattebetalarna i 12 månader för endast 295 kronor som privatperson och 399 kronor som företagare. 

Bli medlem

Tack!

Vad roligt att du är intresserad av vår verksamhet! Du prenumererar nu på vårt digitala nyhetsbrev där vi berättar om det senaste i skattedebatten samt vårt arbete och genomslag i media. Du får engagerande debattartiklar, nyheter och de senaste granskningarna från vår Slöseriombudsman. Breven innehåller också tips från våra skattejurister.

Vi är en medlemsorganisation som lever på våra medlemmars bidrag för att kunna göra vårt arbete. Tror du på det vi gör, är du också välkommen att bli medlem.
Swisha 399 kronor direkt via mobilen på 123 115 94 25. Ange ditt personnummer och mailadress i meddelanderutan.

Tack!

Vad roligt att du är intresserad av vår verksamhet! Du prenumererar nu på vårt digitala nyhetsbrev där vi berättar om det senaste i skattedebatten samt vårt arbete och genomslag i media. Du får engagerande debattartiklar, nyheter och de senaste granskningarna från vår Slöseriombudsman. Breven innehåller också tips från våra skattejurister.

Vi är en medlemsorganisation som lever på våra medlemmars bidrag för att kunna göra vårt arbete. Tror du på det vi gör, är du också välkommen att bli medlem.
Swisha medlemsavgiften 295 kronor för det första året direkt via mobilen på 123 115 94 25. Ange ditt personnummer och mailadress i meddelanderutan.