Balansmålet kommer bli kostsamt för våra barn och barnbarn

En majoritet av riksdagens partier vill slopa det så kallade överskottsmålet till förmån för ett balansmål. Det är en farlig väg som kan komma att bli mycket kostsam för våra barn och barnbarn, skriver Skattebetalarna i Dagens industri.

Sedan 1990-talet har svensk finanspolitik haft ett överskottsmål vilket bidragit till att Sverige har gått från att ha en av Europas högsta statsskulder till en av de lägsta. Detta leder somliga till slutsatsen att överskottsmålet har spelat ut sin roll, att vi kan trumpeta faran över och börja sprätta pengar igen. Inget kunde vara mer felaktigt, menar Skattebetalarnas vd och chefekonom i en debattartikel i Dagens industri.

Dagens regelverk instiftades för att säkerställa finansiell stabilitet vilket är en förutsättning för svenskt ekonomiskt välmående. När ramarna för finanserna är för lösa uppstår osäkerhet och instabilitet. Detta är något Sverige har mer erfarenhet av än vad som hade varit önskvärt, skriver Skattebetalarna.

Att ersätta dagens överskottsmål med ett balansmål riskerar att bli ett instiftat underskottsmål som skjuter kostnader på framtida skattebetalare.

Det enda sättet att långsiktigt stärka både den finansiella stabiliteten och möjliggöra ökade investeringar är genom en tillväxtfrämjande politik. Att ersätta dagens överskottsmål med ett balansmål riskerar att bli ett instiftat underskottsmål som skjuter kostnader på framtida skattebetalare. Ökad skuldsättning för skattebetalarna och eroderad budgetdisciplin kommer inte vara tillväxtfrämjande, utan riskerar i stället att bli en mycket kostsam historia och det är framför allt våra barn och barnbarn som kommer behöva betala.

Läs hela debattartikeln i Dagens industri.