MENY STÄNG MENY

Årets värsta slöseri 2021

Här är bidragen i tävlingen om Årets värsta slöseriet med skattepengar 2021. Omröstningen är nu avslutad.

1. Studiecirklar som inte fanns

Omfattande fusk och felaktigheter har uppdagats de senaste åren inom landets tio studieförbund som sysslar med folkbildning. Skattepengar har gått till påhittade studiecirklar med deltagare som inte finns. Pengarna kan också ha gått vidare till kriminella eller antidemokratiska organisationer.

Folkbildningsrådet, som skött verksamheten sedan 1991, förnekade länge det spridda fusket. Studieförbunden har fått granska sig själva. Hur mycket som försvunnit i fusk av de runt två miljarder kronor per år som gått till folkbildning, förblir okänt.

2. Draperad poesi – eller skräpkonst?

Det ”har som idé att ett barn skulle kunna ha gjort det” menade konstnären om huvudattraktionen, Bläckfisken, i konstverket Draperad poesi.

Verket står i Paradisparken i Borlänge och består av totalt 13 skulpturer. Helt enkla är de inte att uppfatta som konst då de ser ut som kvarglömt skräp eller lump. Detta är resultatet av drygt 1,7 miljoner skattekronor och ett samarbete mellan kommunen och myndigheterna Boverket och Statens konstråd.

3. Skolplattformen i Stockholm

Stockholms stad valde att ta fram en egen digital kontaktyta mellan föräldrar och skola. Den så kallade Skolplattformen lanserades 2018, efter förseningar och fördyringar. Trots att plattformen hade kostat runt en miljard fick den kritik från alla håll. Integritetsskyddsmyndigheten (tidigare Datainspektionen) anklagade utbildningsförvaltningen för att ha misskött säkerhetsarbetet.

Några missnöjda föräldrar startade en alternativ kontaktyta och app, Öppna skolplattformen. Staden motarbetade initiativet, för ännu mer skattepengar, men gav till slut upp och började arbeta med föräldrarna. (Bild: TT)

4. Kriminella bokar resor via universitetet

Genom att använda koder, mejladresser, telefonnummer och liknande har kriminella lyckats boka internationella resor i Uppsala universitetsanställdas namn. De har på resorna genomfört smuggling av både människor, vapen och droger. Polisens talesperson tror att fler universitet är drabbade.

Det är allvarligt och iskallt beräknande gjort”, kommenterade resesamordnaren vid Uppsala universitet saken. Jo, men just därför måste våra gemensamma system bygga på mer än bara naiv tillit.

5. 150 miljarder till EU:s coronafond

EU har inrättat en coronafond. Från en pott på 750 miljarder euro ska länder kunna hämta ut pengar till ”återhämtning” av deras ekonomier. Sverige förväntas bidra med cirka 150 miljarder kronor till fonden – under 30 års tid.

Kopplingen mellan pandemin och pengarna är svag. Fördelningen av pengarna speglar inte hur olika länder har drabbats av viruset. Pengar går förlorade i administration då de går till saker som medlemsländerna lika gärna kunde ha bekostat själva, direkt. Fonden kommer att hålla uppe ekonomier som snarare skulle behöva sanering än fler bidrag från unionen. Fonden skuldsätter EU:s medlemsländer ända fram till år 2058.

6. Kommunpoeten i Tranemo

Med idé av kommunen och stöd från myndigheten Konstnärsnämnden med 900 000 kronor, fick Tranemo en egen ”kommunpoet”. Tanken är att denne under ett år ska producera en dikt i veckan om det som händer i kommunen, för att ”se” kommuninvånarna.

När kritik mot kommunen kom, försvarade den sig med att det inte är kommunens pengar utan statens. Men tänka sig, att någon betalar även för statens pengar. Nämligen skattebetalarna!

7. Bistånd till Afghanistan med skralt resultat

Sverige har lagt en ansenlig mängd pengar i internationella bistånd till Afghanistan under de senaste decennierna. Närmare bestämt 14 miljarder kronor de senaste 19 åren. Nu har talibanerna tagit över igen och landet är nästan tillbaka på ruta ett. Enligt en rapport från EBA (Expertgruppen för biståndsanalys) har biståndet varit dåligt anpassat efter hur Afghanistan fungerar. De lösningar man arbetat för har varit baserade på önsketänkande, utan förståelse för landet och kulturen. Biståndet kan, i stället för att ha främjat demokrati och byggt upp landet, snarare ha förhindrat utvecklingen mot ett mer stabilt, fritt och fredligt land.

8. Lyxkontor till Sveriges kommuner och regioner

SKR, Sveriges kommuner och regioners intresse- och arbetsgivarorganisation, planerar att lägga rejält mycket pengar på att bygga nytt kontor åt sig själva inne i centrala Stockholm. Exakt hur stor summa det handlar om vill SKR inte berätta, trots att det handlar om våra skattepengar. I storleksordning ska det röra sig om flera miljarder. SKR måste inte tillämpa offentlighetsprincipen då de inte är en myndighet.

Det skorrar när SKR larmar om de ekonomiska svårigheter som väntar när allt färre ska försörja allt fler, och när delar av landets kommuner och regioner dras med underskott, samtidigt som man själva lägger ner miljarder på ett lyxkontor.

9. Rosa enhörningen i Malmö

Viktig kärnverksamhet för skattepengar, i alla fall i Malmö stad: En sex meter hög blinkande rosa enhörning på regnbågsfundament. Staden köpte in enhörningen för 850 000 kronor för att pryda staden i samband med World Pride. Enhörningen ska visa att man får vara precis som man vill.

Kritiken mot enhörning kom långt bort ifrån Malmö, då staden mottar mycket pengar från resten av landet genom det kommunala utjämningssystemet. Ansvarigt kommunalråd i Malmö tog det dock med ro och sade att kritikerna “behöver en rejäl kram och lite kärlek”. Det är lätt att hävda när någon annan betalar.

10. Statliga myndigheters varumärkesbyggande

Arbetsförmedlingen gör TV för att visa att de är experter på arbetsmarknaden (enligt dem själva i alla fall). Trafikverket gör reklam för att de bygger järnväg och Försvarsmakten säger i annonser att de försvarar landet. Statliga myndigheter bedriver alltmer reklam och marknadsföring för att hävda sig själva och sin verksamhet. Någon övergripande bild av omfattningen och kostnaderna finns inte. Det framgår i en rapport från ESO, Expertgruppen för Studier i offentlig ekonomi. Anställda som sysslar med kommunikation på statliga myndigheter har ökat med 46 procent mellan 2006 och 2019, medan totala antalet anställda har ökat med elva procent.

Tack!

Vad roligt att du är intresserad av vår verksamhet! Du prenumererar nu på vårt digitala nyhetsbrev där vi berättar om det senaste i skattedebatten samt vårt arbete och genomslag i media. Du får engagerande debattartiklar, nyheter och de senaste granskningarna från vår Slöseriombudsman. Breven innehåller också tips från våra skattejurister.

Vi är en medlemsorganisation som lever på våra medlemmars bidrag för att kunna göra vårt arbete. Tror du på det vi gör, är du också välkommen att bli medlem.
Swisha 399 kronor direkt via mobilen på 123 115 94 25. Ange ditt personnummer och mailadress i meddelanderutan.

Tack!

Vad roligt att du är intresserad av vår verksamhet! Du prenumererar nu på vårt digitala nyhetsbrev där vi berättar om det senaste i skattedebatten samt vårt arbete och genomslag i media. Du får engagerande debattartiklar, nyheter och de senaste granskningarna från vår Slöseriombudsman. Breven innehåller också tips från våra skattejurister.

Vi är en medlemsorganisation som lever på våra medlemmars bidrag för att kunna göra vårt arbete. Tror du på det vi gör, är du också välkommen att bli medlem.
Swisha medlemsavgiften 295 kronor för det första året direkt via mobilen på 123 115 94 25. Ange ditt personnummer och mailadress i meddelanderutan.