Ekonomiska styggelser i regeringens sista budget

Regeringen gör livet lättare för svenska hushåll, samtidigt som den levererar en björntjänst till regionerna. Chefekonomen Erik Bengtzboe synar mandatperiodens sista vårändringsbudget.

Regeringen fortsätter att försöka gjuta mod i svenska hushåll trots en orolig omvärld. Redan före årsskiftet beslutade man om sänkt skatt på lön och pension, sänkt elskatt, sänkta arbetsgivaravgifter och halverad moms på livsmedel. Stora förändringar som gör rejäl skillnad i plånböckerna för en vanlig familj. Inte minst den sänkta matmomsen har visat sig få en smått osannolikt god timing.

Nu försöker man hantera pågående omvärldskris genom att injicera mer framtidstro med elstöd och tillfälligt sänkt skatt på drivmedel. Dessutom gör man ytterligare tillskott till offentlig sektor till vård och skola, som mest troligen är en björntjänst.

Regionernas grundproblem är inte bristen på pengar

Regeringen föreslår tillskott på totalt 7,7 miljarder, varav nästan fem miljarder handlar om att hantera hushållens höga och volatila energipriser. Det handlar om tillfälligt sänkt skatt på bensin på en krona per liter, 40 öre per liter diesel och ett elstöd på upp till 1 900 kronor för en villa som haft höga elpriser i början av året. Välkommet hos många, men främst viktigt som signal för att man kan lätta på trycket för hushållen när priser stiger globalt. Och självfallet viktigt för den med små marginaler som är beroende av sin bil.

Dessutom har man lämnat en begäran till EU-kommissionen om att få sänka skatten ytterligare, ner under gemensamma miniminivåer, om priserna fortsätter skena. En ny elbilspremie föreslås också, delfinansierad av EU-medel.

Utöver skatteförändringarna föreslås också en rad utgiftsökningar. Bland annat riktade statsbidrag till vård och skola, men även exempelvis för resekostnader för boende på Gotland och stöd till kommunala sommarjobb.

Det finns säkert, enligt regeringen, goda argument för alla statsbidrag och stöd, men de riktade statsbidragen är och förblir en styggelse som gör det svårt att leda kommuner och regioner. Och stöd till regionerna för bland annat sommarbemanning av vårdcentraler är en björntjänst. Regionernas grundproblem är inte bristen på pengar, och varje gång staten skjuter till resurser så kan man fortsätta skjuta sitt reformbehov på framtiden.

De riktade statsbidragen är och förblir en styggelse som gör det svårt att leda kommuner och regioner

Dagens budget utgör på sätt och vis ett bokslut för den här mandatperioden. Elisabeth Svantesson har nu lagt fram åtta budgetar som finansminister, och dessutom en extra budget redan 2021 som vann riksdagens majoritet trots att man satt i opposition. Hur har det gått då sedan 2021?

Flera av de stora strukturreformer man pratade om under tiden i opposition har inte blivit av. Exempelvis på bostadsmarknaden och arbetsmarknaden det hänt på tok för lite. Problemen där är fortsatt stora, med bland annat en hög arbetslöshet till följd.

Samtidigt har regeringen gjort mycket bra. Sänkt skatt på arbete förbättrar framtidsutsikterna för tillväxt, och omläggningen kring kärnkraften kommer också skapa bättre förutsättningar.

Resultatet är tydligt. Sedan 2021 är skattetrycket lägre, sysselsättningsgraden högre och tillväxten har vänt från EU:s bottenliga till att tillhöra toppen. Statsskulden är lägre, även om den stigit de senast åren. Vanligt folk har fått mer pengar kvar i plånboken. Det är ett gott betyg för finansministern och för Tidöregeringen.