55 miljoner för en het potatis

År 2014 invigde Ödeshögs kommun sin stolthet: en kommunal biogasanläggning som skulle producera grön energi och sätta orten på kartan som föregångare i klimatarbetet. I sedvanlig ordning invigdes projektet med pompa och ståt när landshövdingen klippte band.

Men projektet vilade på en skör grund. Hela verksamheten var beroende av en enda råvara – potatisskal. När avtalet med leverantören sprack 2021 dog också satsningen. Kvar stod skattebetalarna med notan: 54 773 000 kronor.

Den exakta kostnaden har aldrig tidigare offentliggjorts, men bekräftas nu av kommunens tf. ekonomichef i ett mejl till Slöseriombudsmannen:

”Dina uppgifter stämmer, anskaffningsvärdet blev 54 773 000 kr. Höga underhållskostnader och dålig lönsamhet låg bakom nedläggandet.”

Från gröna drömmar till röda siffror

Docent och krönikör Christian Sandström, som skrivit flitigt om misslyckade industrisatsningar, menar att Ödeshögsprojektet är ett typexempel på den ”biogasbubbla” som växte fram under 2010-talet.

– Man var en del av den gröna bubblan. Det är glada idealister som har lekstuga i kommunala bolag. Liknande satsningar gjordes i hela landet och legitimerades av medier, lärosäten och myndigheter. Nu vet vi att många av dem saknade långsiktig lönsamhet, säger Sandström.

Enligt honom byggdes flera av dessa projekt på bräckliga affärsmodeller. I Ödeshögs fall handlade det om att potatisskalen till en början levererades gratis. När kommunen dessutom ville ha betalt för råvaran föll kalkylen.
– Bygger du en verksamhet på att få något gratis och sedan måste ta betalt för det – då är det tre små grisar-historien all over. Du bygger på halm, säger Sandström.

Kommunala bolag – en grogrund för gröna bubblor

Christian Sandström har tidigare skrivit om en rad liknande fall: från Göteborg Energis “gasbubbla” som gick upp i rök när ambitionerna blev för stora för verkligheten, till den spektakulära “etanol-bubblan” i Sveg där drömmar om bananer och miljardsubventioner försvann i tomma intet.

Sandström pekar på en återkommande problematik: kommunala bolag som drivs mer av idealism än affärsmässighet.
– Det är ingen tillfällighet att gröna bubblor ofta startar i kommunala bolag. De får skattemedel, ibland EU-bidrag och pengar från Energimyndigheten, men styrningen och tillsynen brister. När det går bra tar politiker åt sig äran. När det går dåligt är det ingen som tar ansvar, säger han.

Någon annan betalar

Resultatet? Nästan 55 miljoner skattekronor borta – och inget kvar att visa upp för investeringen.

Ödeshögs biogasanläggning blev ännu ett exempel på hur politiskt drivna industriprojekt utan hållbar affärsmodell kan sluka stora summor skattepengar, med skattebetalarna som ofrivilliga finansiärer.

Philip Syrén
Slöseriombudsmannen