Betalade hundratusentals kronor – för ingenting

Vad får du för skattepengarna? Om du bor i Uppsala, Lycksele, Älvsbyn, Upplands-Bro eller Värnamo så är svaret ibland ingenting. Bokstavligt talat. Där har man nämligen betalat för tjänster som aldrig levererats – och sannolikt inte finns.

Vad “Exponeringsyta Företagskoncept” betyder verkar ingen veta, men ändå har kommuner och regioner betalat hundratusentals kronor för detsamma. Det var nämligen så det (ofta felstavat) stod i beskrivningen av fakturor som ett företag med kriminella kopplingar satt i system att skicka ut till offentliga verksamheter. 

– Nej, det är inget vi beställt utan det är bluffakturor, konstaterade Region Uppsala när jag hörde av mig till referenspersonen på de 13 fakturorna. 

Men då var det för sent. En kvarts miljon var borta. Region Uppsala polisanmälde företaget men skattebetalarna fick aldrig sina pengar tillbaka. 

En halv miljon för ingenting

Tillsammans har fyra kommuner och en region betalat 31 bluffakturor och därmed 610 124 kronor till företaget som så småningom hamnade på Svensk Handels varningslista och sedan gick i konkurs.

Västra Götalandregionen, Vårgårda, Lerum och Lysekils kommun synade bluffen och makulerade fakturorna.

Men följande betalade:

• Region Uppsala: 253 500 kr
• Lycksele: 118 125 kr
• Älvsbyn: 99 375 kr
• Upplands-Bro: 79 500 kr
• Värnamo: 59 625 kr

Nämnda utbetalningar är de som med säkerhet kan bekräftas – men sannolikt är fler skattebetalare drabbade genom andra kommuner, regioner och offentliga verksamheter. 

Ingen vet vad de köpte för dina pengar

På samtliga fakturor angavs en referensperson, ofta högt uppsatt tjänsteman, hos mottagaren. Jag hörde av mig till samtliga för att reda ut om man köpt “Exponeringsyta Företagskoncept” och vad det i sådana fall var för något.

I Uppsalas fall erkände sig den ansvarige lurad och förklarade hur det gått till: kort efter att börjat sin nya roll i regionen så ringde en säljare upp och informerade honom om avtalet som skulle ha ingåtts med hans företrädare. Han köpte förklaringen (och därmed ingenting för 253 500 kronor).

Eftersom ingen av referenspersonerna i kommunerna svarade på mina frågor hörde jag av mig till deras närmaste chefer. I fallet med Upplands-Bro hänvisades jag därefter till den närmaste chefens chef, som konstaterade att detta var något de “får titta närmare på” och tackade för uppmärksammandet. 

I Älvsbyn blev svaret att de inte hade något:

– Det är verksamhetschefen som är ansvarig för beställning och kontroll av tjänster som levereras, svarade de, vartefter jag bad om hjälp att komma i kontakt med verksamhetschefen ifråga.

– Den verksamhetschefen har slutat i Älvsbyns kommun, blev svaret då.

Inte heller i Värnamo eller Lycksele kunde någon berätta för mig vad de köpt för dina pengar.

Kunde det stoppats?

Att företaget inte fanns med på Svensk Handels varningslista när bluffakturorna betalades torde vara det enda rimliga försvaret av att slarvat bort hundratusentals skattekronor – men visst borde man väl veta vad man köpt och inte? 

Om inte annat så innehöll fakturorna en rad ledtrådar: 

1. Avsändare: Safia Advice AB – senare Safiendo Advice AB – låg registrerat i Falun. 
2. Referens: Trots att bolaget saknade anställda angavs en “Kaj Persson” som referens, ett namn som helt saknat engagemang i företaget.
3. Benämning/beskrivning: Samtliga fakturor specificerades med beskrivningen “Exponeringsyta Företagskoncept”, ofta felstavat: ”Exponeringsyta Företagskoncmcept”. Det är ytterst detta man betalat för, utan att ha en aning om vad det betyder. Vidare användes alltid en kontaktperson hos mottagaren, vilket torde vara den som ansvarade för attestering och betalning av aktuell faktura. 
4. Att betala: Beloppen varierade mellan 19 875 och 19 500 kronor. Oftast fakturerades samma belopp flera gånger. Det är illa nog att en bluffaktura betalats – men återkommande…? Frågade man sig aldrig vad det var man köpte så ofta? 
5. Kontakt: Som kontaktadress användes en gmail-adress. En egen domän vore på intet sätt en garant för seriositet, men avsaknaden skulle kunna vara en ledtråd på att något inte låg rätt till.
6. Betalningsuppgifter: SWIFT/BIC, IBAN, Plusgiro och Swish saknades. Det enda betalningsalternativet var ett bankgiro till en tredjepartstjänst (ett bokföringssystem). Inte heller eget bankgiro vore en garant för seriositet, men avsaknaden också av det borde väcka viss nyfikenhet.

Ett litet exempel på ett stort problem

Varje år töms vår välfärdskassa på flera miljarder kronor genom organiserad brottslighet, det är ett konstaterat faktum. Felaktiga bidragsutbetalningar – på grund av slarv, fusk och organiserad brottslighet – kostar skattebetalarna 14,6 miljarder varje år. 

Men då räknas organiserad brottslighet i regel som felaktiga bidragsutbetalningar, vilket innebär att den typ av kriminalitet som framgår av denna granskning inte fångas upp.

Hur mycket pengar går förlorade på bluffakturor varje år? Företaget jag härmed uppmärksammat hamnade till slut på Svensk Handels varningslista och har gått i konkurs. Men hur många, än mer sofistikerade upplägg, fungerar; år efter år?

Philip Syrén
Slöseriombudsmannen

Jag har sökt konkursförvaltaren samt referenspersonerna i Värnamo, Lycksele, Älvsbyn och Upplands-Bro utan resultat.