Sverige har skadligt höga marginalskatter

Sverige lider i dag av för höga marginalskatter på arbete. Följden blir att det på lång sikt blir mindre lönsamt att studera och bygga karriär. Men även på kort sikt för de höga skatterna med sig problem. Men vad betyder egentligen marginalskatt? Och hur höga är Sveriges marginalskatter på arbete?

Höga marginalskatter gör det mindre lönsamt att arbeta

Marginalskatt är kort och gott skatten du betalar på marginalen. Med andra ord – hur mycket av den sist intjänade kronan försvinner i skatt? Marginalskatten är alltså något annat än den genomsnittliga skatten på en lön. Ju högre skatten är på den sist intjänade kronan, desto mindre intressant blir det att arbeta mer eller ta större ansvar och därmed tjäna mer.

Sverige har ett progressivt skattesystem där man inte bara betalar fler kronor i skatt ju högre lön man har, utan även betalar större andel av sin lön i skatt ju mer man tjänar. Det gör att marginalskatten på högre inkomster blir högre än den är på lägre inkomster. För att beräkna marginalskatten behöver man i Sverige ta hänsyn till grundavdraget som ger en skattefri inkomst (åtminstone från direkt inkomstskatt), sedan kommunalskatten som betalas på inkomster utöver grundavdraget och sedan den statliga inkomstskatten på lite högre inkomster som kliver in vid en lön strax över 51 000 kronor i månaden.

Om man inte uppnått pensionsålder, då hamnar gränsen högre till följd av ett högre grundavdrag. Man behöver även ta hänsyn till jobbskatteavdraget. Jobbskatteavdraget trappas nämligen av vid en lön strax under 65 000 kronor i månaden, vilket gör att marginalskatten vid den lönenivån blir ännu högre.

Utöver den direkta skatten på lön måste man även ta hänsyn till arbetsgivaravgifterna. Det är skatt på arbete, men en indirekt sådan som betalas av arbetsgivaren. För att kunna jämföra över tid eller mellan länder måste den dock betraktas som en skatt. Exempelvis har Danmark mycket högre direkta skatter på arbete än Sverige, men avsevärt lägre (nästintill obefintliga) arbetsgivaravgifter, då exempelvis deras arbetslöshetsförsäkring finansieras av den direkta skatten.

Dessutom är de svenska arbetsgivaravgifterna i runda slängar till hälften ren skatt, hur man än ser på arbetsgi- varavgifterna. Ungefär en tredjedel är ren skatt i form av den så kallade allmänna löneavgiften. Dessutom är alla inkomster över taken i socialförsäkringarna en ren skatt, eftersom de inte ger någon ytterligare förmån i försäk-ringssystemen eller exempelvis någon pensionsavsättning. Det gäller även vid låga inkomster, där man tvingas betala full arbetsgivaravgift men ändå inte kvalificerar sig till att få ta del av socialförsäkringssystemen. Det gör att progressiviteten i svenska skatteskalan egentligen är dubbel, och därmed också marginalskatten egentligen ännu högre än i grafen.

Så länge arbetsgivaravgifterna inte är öronmärkta till socialförsäkringssystemen utan går rakt in i statskassan och så länge de ligger helt i händerna på riksdag och regering och man som individ inte har någon möjlighet att styra över dem så bör de ses som en indirekt skatt på arbete, även om de kallas för avgift.

Hur höga är de svenska marginalskatterna?

De svenska marginalskatterna är som högst på inkomster över 65 000 kronor i månaden. Här försvinner cirka 55 procent, beroende på kommunalskattens olika nivåer och ytterligare 11 procent i arbetsgivaravgift. Det betyder att ungefär två tredjedelar av den sist intjänade kronan försvinner i skatt. Det placerar Sverige på en föga smickrande silverplats med världens näst högsta marginalskatt på högre inkomster, bara efter Belgien, enligt OECD:s officiella statistik.

De höga marginalskatterna gör det mindre lönsamt att studera och att arbeta

Sveriges höga marginalskatter leder till att det därmed blir mindre lönsamt att studera och skaffa sig en lång och svår utbildning. För även om högre utbildning, i många fall, leder till högre lön, så försvinner en så stor del av den höjda lönen i skatt att åren borta från arbetsmarknaden som studierna medför blir kostsamma.
Fackförbundet Saco har tidigare år undersökt denna så kallade utbildningspremie och konstaterat att Sverige har bland den sämsta bland jämförbara länder. När OECD jämförde utbildningspremierna mellan världens utvecklade ekonomier 2021 så var Sverige sämst i hela OECD. Det får såklart effekter för hur värdefullt det blir att studera, och bidrar så klart också till ett ökat intresse att arbeta utomlands för den som har möjlighet.
De höga marginalskatterna gör det också dyrt att köpa tjänster. Om ens skattade lön ska täcka att betala lön och skatt för någon form av tjänst av exempelvis en hantverkare så krävs det väldigt höga löner och många arbetade timmar för att ge en rimlig peng i fickan för den som ska anlitas för att utföra en tjänst. Följden av detta blir en underutvecklad tjänstesektor där många väljer att lägga ledig tid och semestrar på att utföra tjänster till sig själva i stället för att leja in professionell hjälp.

Almega tittade år 2017 på hur de höga marginalskatterna slår mot yrkesgruppen läkare, och konstaterade att de höga marginalskatterna gör att svenska läkare är lediga motsvarande 2 800 heltidstjänster eftersom det blir mer intressant att ta kompledigt än att arbeta. Det är ett smalt exempel, men som tydligt påvisar vilka stora effekter skatten får på arbete.

Sedan dess har värnskatten förvisso försvunnit, men marginalskatten är fortfarande bland de högsta i världen. Noteras bör dessutom att finansdepartementets bedömning var att ett slopande av värnskatten var självfinan-sierande då det förväntades leda till så pass många fler arbetade timmar.

Sverige har skadligt höga marginalskatter

Som vi tidigare konstaterat här i Sunt Förnuft finns det mycket som talar för att Sveriges marginalskatter på arbete är för höga. IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, har bland annat tittat på när den rödgröna regeringen höjde skatten för höginkomsttagare genom att göra jobbskatteavdraget mindre generöst för högre inkomster år 2016. Resultatet i rapporten En utvärdering av avtrappningen av jobbskatteavdraget som kom 2022 är nedslående. Tanken var enligt dåvarande regering att det skulle leda till nästan tre miljarder mer i skatteintäkter. I realiteten verkar det ha blivit närmare noll.

De som drabbades av skattehöjningen sänkte nämligen sina samlade arbetsinkomster så pass mycket att skattehöjningen ser ut att ha blivit en förlustaffär för staten. Marginalskatten är alltså redan så hög att den leder till minskade skatteintäkter och det bör vara möjligt att sänka skatten på arbete och höja skatteintäkterna. Sverige har också oerhörda marginaleffekter för de som har de lägsta inkomsterna.

Platt skatt skulle kunna ge stora vinster

Sänkt marginalskatt på arbete skulle ge stora vinster för Sverige. Det skulle på lång sikt bli mer lönsamt att studera och investera i sin karriär. Men även på kort sikt skulle det ha stora effekter när flera miljoner löntagare på marginalen förändrar sitt beteende. En ytterligare faktor att ta hänsyn till när man blickar framåt mot ett bättre fungerande skattesystem är att höga marginalskatter skapar ett onödigt krångligt system, där det finns skattemotiv att fundera på vem i ett hushåll som bör jobba mer eller vara ledig mer, på vilken sida av ett årsskifte man arbetar eller i vilken takt man ska ta ut sin tjänstepension exempelvis.

I rapporten Flat-Rate Taxes on Income – Between Oblivion and Perspective som Krassen Stanchev författat åt Skattebetalarna och som släpptes i fjol konstateras att i länder med platt skatt är skattesystemet enklare och genererar högre skatteintäkter för det offentliga. Låga och enkla skatter skapar en bättre miljö för investeringar, sänker de administrativa kostnaderna, ökar produktiviteten och stöder tillväxten. Det skulle kunna vara vägen framåt för Sverige.

Skattebetalarna drivs med medlemsavgifter

Vi finansieras genom medlemsavgifter och är därför helt beroende av medlemmar för vår verksamhet. Därför hoppas vi på ditt stöd! Bli medlem redan idag och gör vårt fortsatta arbete möjligt.