Tjänstemannaansvaret förhalat genom mandatperioden
aug 5, 2021
|
Nyheter
SLÖSO KOMMENTAR En enig riksdag beslutade 2018 att det tidigare nedmonterade så kallade tjänstemannaansvaret ska stärkas igen. Regeringen har däremot dragit på frågan länge och visar ingen vilja att komma någonstans i ärendet. Så här kan det inte fortsätta. Det måste gå att utkräva ansvar från dem som arbetar i det offentligas tjänst 0ch som hanterar våra skattepengar.
Efter riksdagsbeslutet 2018 drog regeringen på ärendet i två år. När den till slut startade en utredning, utgjorde tjänstemannaansvaret bara en liten del av den. Dessutom hade riksdagens uttalanden om att tjänstemannaansvaret ska stärkas, blivit till att utredningen skulle titta på om det skulle stärkas. Utredningen kan alltså komma att föreslå att inget ska göras alls.
Utredningen skulle egentligen ha varit klar till november i år, men slutdatumet har nu skjutits fram till 17 januari 2022, det vill säga ännu lite närmare valet. Regeringen har därmed lyckats förhala frågan hela mandatperioden.
I en artikel från Dagens Samhälle i våras, uttalar sig Hans Ekström (S) om att de informella straffen och processerna som rör politik och förvaltning kan räcka när fel och oegentligheter sker:
”Vi är tveksamma till att det förutom den publika skampålen ska finnas något ytterligare. Det är ju ett straff i sig genom att man stoppas i karriären och exempelvis får lämna sitt jobb. Det gäller både politiker och höga tjänstemän”.
I en ideal värld skulle denna typ av ansvarsutkrävande fungera. Men det är uppenbart att det inte gör det i Sverige, varken för höga ministrar eller för tjänstemän. De kan skylla på andra, sitta kvar, eller få nya poster om de begått fel. Det blir inga konsekvenser. Så kan det inte fortsätta.
Läs mer: Debattartikel av Slöseriombudsmannen från 2020: ”Regeringen är oseriös angående tjänstemannaansvaret”
