”Handlar om att värna skattebetalarnas pengar”

– För vissa familjer har det här blivit ett sätt att långsiktigt försörja sig, och det var ju aldrig meningen.

Det säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje när vi möter henne för inspelningen av vår podd i Västerås under Moderaternas arbetsstämma. Hon och finansminister Elisabeth Svantesson står mitt i en infekterad konflikt med DN:s ledarsida om bidragstaket, en reform som ingick i Tidöavtalet och som regeringen har satt stora förhoppningar till som ett sätt att göra det mer lönsamt att arbeta.

C: Varför är bidragstak viktigt? 

– Fler barn måste se sina föräldrar gå till jobbet. Anledningen till att de inte ser sina föräldrar gå till jobbet, är att det de facto inte lönar sig att gå till jobbet.

Tenje lyfter hur arbetslösheten påverkar barnen negativt. Att om föräldrarna inte går till jobbet går barnen kanske inte till förskolan, vilket gör det tufft för dem när de ska börja förskoleklass och de hamnar efter när de saknar språket.

– Det är en gudagåva till gängen. Den organiserade brottsligheten är överlyckliga över det här utanförskapet som har bitit sig fast. Då är det enkelt att rekrytera, och enkelt att locka.

– Det är i stora familjer som det aldrig eller i väldigt liten utsträckning lönar sig att gå från bidrag till arbete, inte ens om båda föräldrarna börjar arbeta.

Den organiserade brottsligheten är överlyckliga över det här utanförskapet

– Man kan ordna till detta på två sätt. Å ena sidan strama åt bidragen, eller kraftigt sänka skatten på arbete och det kan jag tänka mig att ni är (för).

C: Det skulle vara väldigt, väldigt bra.

– …vi gör det, men vi väljer också att strama åt bidragen.

För några år sedan beräknade Svenskt Näringsliv att utanförskapet kostade ungefär 270 miljarder per år. Regeringens bidragstak innehåller flera olika delar: En jobbpremie, en förändrad riksnorm, som räknas ut för varje individ och familj, och ett tak för hur mycket bidrag en kommun får ge ut, och en begränsningsregel som ska dra ner bidraget för särskilt stora familjer.

I utredningen om bidragstak ingår också krav på aktivering om man är mottagare av socialbidrag, eller ekonomiskt bistånd som det nu heter.

Det är inget nytt påfund. Redan 2012 började Växjö kommun med aktivitetskrav för ekonomiskt bistånd och några år senare skulle man på heltid delta i utbildning och vara tillgänglig för arbetsmarknaden för att kunna få socialbidrag. Och det är just i Växjö som Anna Tenje varit kommunstyrelsens ordförande, innan hon fick frågan av Ulf Kristersson att bli minister.

Idag ansvarar hon för 38 procent av de offentliga utgifterna. 1200 miljarder. Annorlunda uttryckt är mer än var tredje krona som offentlig sektor spenderar under hennes översyn.

C: Är det inte svindlande att ha ett så stort ansvar?

– När jag var kommunstyrelsens ordförande handlade det om fem, sex miljarder. Nu handlar det om väldigt mycket mer pengar. Mina barn sa det: Mamma, du har verkligen levlat upp.

På frågan om vilka de viktigaste prioriteringarna är lyfter Tenje att pengar ska gå till rätt personer och att systemet inte cementerar ett utanförskap. Att se till att öka legitimiteten för systemet genom att få bort negativa element som organiserad brottslighet i välfärden.

– Min portfölj är väldigt bred. Det handlar om allt från att stärka upp kvaliteten i äldreomsorgen, men sedan handlar det verkligen om att värna och vårda skattebetalarnas pengar.

Lyssna på hela samtalet här.