Så smyghöjer regeringen skatten – ”Oförsvarbart”
Att tala klarspråk om skatterna borde vara en hederssak för en borgerlig regering. Det är oförsvarbart att de höjer den dolda skatten på arbete, menar chefekonomen Erik Bengtzboe.
Den allmänna löneavgiften infördes 1995 som ett sätt att finansiera medlemsavgiften till EU. Den blev då del av arbetsgivaravgiften, trots att den inte har något med socialförsäkringar eller arbetsgivaravgifter att göra, utan är en ren löneskatt.
När skatten tillkom var den liten: 1,5 procent av lönen. Men med åren har den allmänna löneavgiften vuxit; regeringen höjde den nyligen från 11,6 till 12,6 procent, vilket ger en skattehöjning om 25 miljarder kronor nästa år. Idag är det den enskilt största delen av arbetsgivaravgifterna.
– Finansminister Elisabeth Svantesson talar gärna om att regeringen sänker skatten för att stötta utsatta hushåll. Regeringen sänker skatterna, men samtidigt höjs den dolda skatten på arbete. Det är en stor skattehöjning som drabbar alla Sveriges anställande företag och i förlängningen alla som arbetar, säger Skattebetalarnas chefekonom Erik Bengtzboe.
Både ologiskt och oförsvarbart
Den dolda skatten har blivit en viktig inkomstkälla för staten. I fjol uppgick intäkterna till hisnande 270 miljarder kronor – mer än vad hela den svenska grundskolan kostar varje år.
Enligt OECD tar inget annat land ut i närheten så mycket dold skatt genom arbetsgivaravgifter som Sverige. Österrike, som är näst sämst i klassen, tar ut hälften så mycket dold skatt som andel av BNP, och Frankrike drygt en tredjedel jämfört med Sverige. Skulle Sverige sänka uttaget till Österrikes nivå handlar det om en skattesänkning på 130 miljarder kronor.
Den här typen av dold skatt är också ett demokratiskt problem, menar Erik Bengtzboe.
– När politiker döljer skatteuttaget blir det svårt för medborgarna att bedöma om skattetrycket i relation till de offentliga tjänsternas kvalitet är rimlig. Om människor tror att de betalar 30 procent i skatt, men egentligen betalar 50 procent i skatt, riskerar det att människor tror, mot bättre vetande, att offentlig sektor är underfinansierad, säger han.
Erik Bengtzboe menar att höjningen blir särskilt märklig när regeringen tidigare under mandatperioden drivit på för ökad transparens i skattesystemet och därför beslutat att arbetsgivaravgifterna ska redovisas på lönebeskedet för alla anställda i statlig sektor.
– Är man seriös med den ambitionen vore det logiskt att avskaffa den allmänna löneavgiften. Istället borde den läggas på lönen och kallas för vad den egentligen är: en allmän löneskatt. På så vis skulle man ta ett steg mot att arbetsgivaravgifterna renodlas till att finansiera socialförsäkringarna, säger han.
Relaterade nyheter
Skattebetalardagen 2026: Från imorgon går hela lönen till skatt
Skattebetalardagen, den dag när man slutar att jobba för sig själv och resten av årets lön går åt till att betala skatter, infaller den 27…
Bara 1 av 7 svenskar anser att skatten används effektivt
En ny Demoskopundersökning, beställd av Skattebetalarna, visar att svenskarna anser att slöseri pågår i stat, region och kommun. Bara var sjunde svensk anser att pengarna…
Så mycket skattepengar läggs på Almedalen 2026 – upp 40 procent
Almedalen är en dyr tillställning. Inte för dem som minglar i Visbys gränder, utan för skattebetalarna som står för notan. Varje sommar reser kommuner, regioner…