Sänkt skatt på arbete och sparande i Tidöavtalet

Under fredagen presenterade partiledarna för Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna huvuddragen i den tänkta politiken för mandatperioden. Bland annat gavs välkomna besked om sänkt skatt på sparande och arbete.

De första 300 000 kronorna som investerats i så kallat investeringssparkont, ISK, ska göras skattefria enligt den tillträdande regeringens och stödpartiets avtal. Även skatten på arbete och pension ska sänkas under mandatperioden. Reduktionsplikten för bränslen ska ner till EU-nivå och därmed kapas de svenska bränslepriserna. Skatten på avfallsförbränning och kraftvärme ska ses över.

Dessa förslag är mycket välkomna besked och de har alla efterfrågats av Skattebetalarna de senaste åren. Men hur stora skattesänkningar det handlar om och hur de kommer utformas är fortfarande oklart. Tre veckor efter att regeringen har tillträtt måste den presentera en budget. Hur mycket som hinner bli tydligt till dess återstår att se, men en del reformer får troligen ses som ambitioner för mandatperioden snarare än färdig politik.

Den tillträdande regeringen är också överens om en välbehövlig bidragsreform för att göra det mer lönsamt att gå från olika typer av ersättningar till arbete. Sänkt skatt på arbete pekas ut som en av byggstenarna i en reform, förmodligen genom ett förstärkt jobbskatteavdrag på lägre löner. Eftersom man dessutom är överens om att bibehålla den under corona-pandemin tillfälligt höjda a-kassan på en högre nivå, något vi vet leder till högre arbetslöshet, är behovet av både bidragsreform och sänkta skatter på låga och normala inkomster än mer välbehövligt.

En rad utgiftsreformer är även den tillträdande regeringen enig om. Biståndsmålet om en procent rivs upp och ersätts av en lägre budget som sträcker sig över tre år. Mot bakgrund av den dåliga uppföljningen och kontrollen som präglat biståndet under många år är det en nödvändig förändring, även om utgångspunkten för en reform bör ligga i hur biståndet utformas och inte dess nivå. Även Folkbildningsrådets verksamhet ska ses över, där ju bland annat Riksrevisionen larmat om slarv och fiffel för miljarder.

Enligt Tidöavtalet ska även nyttan hos olika stöd på bland annat klimatområdet ses över. Välbehövligt, med tanke på den stora variation på effektivitet som de olika stöden har. Ska en klimatomställning bli möjlig och dessutom till rimlig kostnad måste de effektivaste åtgärderna prioriteras.

Den tillträdande regeringen utlovar också färre hinder och mindre byråkrati. Tillståndsprocesser ska förenklas, beskattning av företag och kapital ska vara konkurrenskraftig och det är tydligt att man ser behovet av fler företag måste kunna växa och anställa fler. Ambitionerna är onekligen välbehövliga och höga, men konkreta reformer lär få vänta, åtminstone till budgeten om några veckor.

Erik Bengtzboe,

Chefekonom Skattebetalarna

Läs hela överenskommelsen