641 miljoner anledningar för Örebro att se över sin effektivitet

Sveriges kommuner går precis som hushåll och företag mot tuffare tider. Inflationen pressar upp kostnader, samtidigt som skatteintäkterna riskerar att vika av en ekonomi som går kräftgång. Hushållen tvingas nu se över sina kostnader, prioritera tuffare och dra ner på det man kanske egentligen borde sett över för länge sen, men som man i goda tider låtit rulla på. Detsamma borde gälla för Sveriges kommuner. Det betyder att det är hög tid för kommunerna att se över sin verksamhet och kapa bort slöserier som inte är kärnverksamheten i välfärden. Skola, vård och omsorg måste prioriteras före kommunala skrytbyggen, ogenomtänkta upphandlingar och PR-jippon. Men det betyder också att kommunerna måste se över hur man bedriver sin verksamhet för att få ut maximalt resultat av varje skattekrona.

Skattebetalarnas Förening har i en serie rapporter tittat på hur effektiva Sveriges 290 kommuner är när det gäller förskola, grundskola, gymnasium och äldreomsorg. Dessa fyra områden står för nästan 60 procent av kommunernas kostnader. Alla Sveriges kommuner har löst uppgiften att leverera välfärd på olika sätt, och med olika resultat. Vissa har lyckats bättre än andra när det gäller att få ut mest kvalitet per skattekrona. Det är i sig inget konstigt, utan ett rimligt utfall av en mångfald. Men kommunerna behöver bli bättre på att lära av varandra vad som funkar bra, och vad som inte gör det.

I Örebro kommun handlar det om 641 miljoner kronor varje år som ineffektivt försvinner i oförklarliga kostnader som inte levererar bättre kvalitet på välfärdstjänsterna till medborgarna.

I Örebro läns kommuner handlar det om 1,2 miljarder kronor varje år som ineffektivt försvinner i oförklarliga kostnader som inte levererar bättre kvalitet på välfärdstjänsterna till medborgarna. I länets största kommun blir också summorna som störst. I Örebro kommun handlar det om 641 miljoner kronor som försvinner i ineffektivt slöseri, kostnader som antingen skulle kunna sparas in eller användas bättre för att höja kvaliteten i verksamheten, jämfört med den bäst presterande fjärdedelen av Sveriges kommuner.

För Örebros del handlar det framförallt om äldreomsorgen där både kostnader och levererade kvalitet ligger halkar efter. I äldreomsorgen handlar det om effektivitetsförluster på 406 miljoner kronor om året. Även inom förskolan finns betydande effektivitetsbrister, medan gymnasieskolan visar på bättre resultat och tillhör de mer effektiva av jämförbara kommuner. Grundskolan är relativt kostnadseffektiv men halkar efter i utbildningskvalitet, vilket drar ner den totala effektiviteten. Effektiviseringspotentialen i förskolan uppgår till 137 miljoner kronor, och i grundskolan till 98 miljoner kronor.

Kommunerna står inför tuffa prioriteringar framgent. En viktig del i att både uppnå kostnadskontroll och långsiktigt leverera välfärd av sådan kvalitet som medborgarna kan förvänta sig är att man över tid blir bättre på att lära av andra. Det finns ingen anledning att invånarna i Örebro ska få sämre välfärd än i andra kommuner, och det finns ingen anledning att tvinga skattebetalarna i Örebro att betala mer än nödvändigt för sin välfärd. Vi hoppas att vi genom den här rapporten kan bidra lite till en diskussion om hur man kan bli bättre på att lära av varandra för att leverera bättre för mindre.

Läs hela rapporten