Svikna skattelöften på löpande band
Under valrörelsen gav socialdemokraterna några mycket tydliga besked. Bara de riktigt rika – enligt Magdalena Andersson gick gränsen vid en månadsinkomst på 60 000 kronor – skulle få högre skatt. Vanligt folk skulle inte drabbas. Pensionärer skulle till och med få lägre skatt.
Men det var före valet. De förslag som nu lagts har udden riktat mot just vanligt folk. Och mot företag som skapar arbetstillfällen, vilket drabbar vanligt folk.
Ta bensinskatten som exempel. Världens högsta bensinskatt ska nu plötsligt höjas med ytterligare 44 öre/l. Höjningen motsvarar ungefär den skattesänkning som utlovades till alla pensionärer. En pensionär med låg inkomst men som behöver en bil därför att den av staten subventionerade tunnelbanan inte existerar överallt, får alltså ingen skattelättnad.
Men det är inte hela bilden. På skatten betalas även moms. Alltså skatt på skatten – så totalt blir höjningen 55 öre/l.
Men inte heller det ger hela sanningen. Inte ens nära faktiskt.
I förslaget ingår att bensinskatten ska stiga per automatik. Varje år. I samma takt som svensk ekonomi förväntas växa. Det betyder att bensinskatten kommer att bli 48 procent högre om 10 år. Eller tre kronor mer per liter bensin. Plus momsen då.
Detta även om svensk ekonomi slutar växa. Som följd av för höga skatter. Faktum är att regeringen själv inser att högre skatter kan få ekonomin att stagnera och jobben att bli färre.
Eller vad sägs om följande insiktsfulla citat, hämtat från Magdalena Anderssons första budgetproposition: ”De skatteförslag som lämnas och aviseras i denna proposition kommer att bidra till att sysselsättningen och BNP dämpas något”.
I klartext: Sverige blir fattigare, jobben färre och pensionerna lägre.
Pensionärerna ja, även de utan bil kan bli förlorare. I alla fall om de har en pension över 20 000 kronor per månad. Med en sådan inkomst ingår man efter valet nämligen inte i vi ”sänker skatten för alla pensionärer”. Efter valet betyder ”alla pensionärer” bara de som har en inkomst under 20 000 kronor.
Eller inte riktigt. De med riktigt låga inkomster kanske vill arbeta vidare några år efter att den formella pensionsåldern har inträffat. Men något sådant beteende vill regeringen inte veta av. Därför ska +65-åringar med låga inkomster få högre skatt – den särskilda löneskatten för äldre. Totalt berörs 170 000 seniorer av denna skattehöjning. Som före valet alltså var ett löfte om lägre skatt.
Och apropå vanligt folk som arbetar. Det var ju före valet bara de med riktigt höga inkomster, de riktigt rika, som skulle få högre skatt.
I Magdalena Anderssons första budget hade något dock hänt. Plötsligt har en miljon vanliga löntagare fått riktigt höga inkomster. Så många skulle i alla fall få högre skatt på sin inkomst. I Stockholms län anses plötsligt var fjärde löntagare tillhöra de ”riktigt rika”.
Frågan är dessvärre hur länge de förblir nyrika. ROT-avdraget skulle före valet absolut inte röras. Det har ju gjort att tiotusentals personer har fått ett jobb att gå till. Och det har gjort svarta arbeten vita – vilket har bidragit till ökade skatteintäkter.
Men nu är ROT-avdraget inte längre önskvärt. I alla fall inte om man bara är rik enligt den nya definitionen på rik – alltså en helt vanlig löntagare. Har du bara råd att köpa ROT-tjänster för 10 000 kronor får du betala 2 000 kronor mer i skatt. Om du är rik enligt den gamla definitionen och kan köpa tjänster för 200 000 kronor får du ingen skattehöjning. Så är förslaget konstruerat.
Det påminner lite grann om hur den gamla förmögenhetsskatten fungerade. De riktigt rika var undantagna från förmögenhetsskatt. Istället var det pensionärer med låga inkomster som stod för hälften av statens inkomster från förmögenhetsskatten. För att de bodde i ett område som blivit populärt och där taxeringsvärdena därför löpt amok.
Så fungerar det tyvärr oftast med skattehöjningar. Det är vanligt folk som drabbas.
Joacim Olsson, vd Skattebetalarna
