Staten hemligstämplar notan för Stegra

459 miljoner kronor. Så mycket hade, vid utgången av 2024, tagits i anspråk av Riksgäldens kreditgaranti kopplad till stålsatsningen Stegra (tidigare H2 Green Steel/H2GS). Det står svart på vitt i Riksgäldens årsredovisning (sida 99).

Men när jag ber om samma siffra för 2025 är den… svart. Maskad. Hemligstämplad. Och Riksgälden kan – eller vill – inte delge den.

Riksgälden har ställt ut en garanti på åttio procent av 13,5 miljarder kronor. Om Stegra inte kan betala sina skulder träder staten in. I ett värsta scenario kan alltså förlusten uppgå till 10,8 miljarder kronor.

Det kan man tycka vad man vill om politiskt. Men en sak borde vara självklar oavsett var man står: om staten tar risken måste skattebetalarna kunna följa den. 

Ändå är det alltså precis det som nu förhindras.

2024: offentlig uppgift. 2025: maskat.

I Riksgäldens årsredovisning framgår att 459 miljoner kronor nyttjats för Stegra-kopplad garanti vid utgången av 2024. 

När jag ber om motsvarande siffra för 2025 möts jag av sekretess.

– Därför att det kan anses göra skada för bolaget, svarar Riksgäldens pressansvarige Mats Lilja när jag ber om en motivering. 

Jag frågar det uppenbara: hur kan samma typ av siffra vara offentlig ett år – men hemlig nästa? Svaret blir luddigt. En ny bedömning har gjorts.

Riksgälden hänvisar till offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och “framförallt 30 kap. 23 §”, som i korthet handlar om att det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

Men här uppstår flera frågor som Riksgälden duckar:

1. Vad är “skadan” – konkret? I samtalet kan pressansvarig inte förklara hur Stegra skulle skadas av att allmänheten får veta hur mycket av garantin som utnyttjats under året.
2. Varför var det inte “skadligt” 2024? 459 miljoner kunde publiceras i årsredovisningen. Om siffran i sig vore affärskänslig borde den rimligen vara det oavsett var den står tryckt.
3. Skattebetalarnas intresse vägs bort. Det är en lustig prioritering att “kan skada bolaget” trumfar “kan skada skattebetalarna”. 

Stegrande kris

Samtidigt som Riksgälden drar ner persiennerna fortlöper nyhetsrapporteringen om Stegras pressade läge.

Financial Times har rapporterat att risken för insolvens – oförmåga att betala sina skulder i tid – har diskuterats i styrelsen. Enligt tidningen bränner bolaget omkring tre miljarder kronor i månaden.

Om Stegra får alla sina statliga stöd och lån riskerar det att kosta skattebetalarna omkring 40 miljarder kronor i direkta bidrag, garantier och infrastrukturskostnader. Enligt min uppskattning rör det sig om 5,5 miljarder i bidrag (från EU:s innovationsfond samt Industri- och Klimatklivet), 27 miljarder i mjuka lån och garantier (från EIB/NIB, Riksgälden och tyska staten), 400 miljoner i aktier (AP2) och 11,65 miljarder i infrastruktursinvesteringar (från Svenska Kraftnät och Boden kommun).

Och här står vi alltså. Ett bolag som bränner tre miljarder i månaden och redan fått stöd på många miljarder – men ändå beviljas mer. Frågan är: hur mycket risk ska skattebetalarna egentligen behöva ta? Om idén håller så behövs inga skattepengar, då finns det rimligen gott om riskkapital som gladeligen hälls i projektet.

Att skydda affärshemligheter är en sak. Men är det en affärshemlighet hur stor risk skattebetalarna tar? Hur skulle Stegra skadas av att medborgarna får veta hur mycket de riskerar?

Philip Syrén
Slöseriombudsmannen

På Skattebetalarnas förening lever vi som vi lär och tar inte emot en enda skattekrona, utan är helt beroende av våra medlemmar. Stötta gärna mitt arbete enom att swisha valfri summa till 123 166 91 59 eller genom att bli medlem i Skattebetalarna.

När staten går i borgen för lån är det i praktiken skattebetalarna som tar risken.
Riksgälden har ställt ut garantier till Stegra på totalt 13,5 miljarder kronor.

2024 garanterades 459 miljoner – men hur mycket som garanterats 2025 vägrar Riksgälden berätta. pic.twitter.com/YS1pBl8QHa

— Slöseriombudsmannen (@sloseriombud) January 14, 2026