Skattebetalarnas vd om rödgrönt skatteförslag
Det är inte varje dag man får höra tydliga besked om hur socialdemokrater vill utforma de skatter vi medborgare ska betala. Det är illa. Klarhet underlättar för oss att ta ställning mellan de politiska alternativ som står till buds.
Tyvärr är det ännu värre när vi väl får besked. Uppgörelsen mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet innehåller flera skattehöjningar som gör det mindre lönsamt att arbeta, som försvårar för företag att anställa och som det inte knystades om alls under valrörelsen. Skattehöjningar som hemlighölls därför att de – om de hade kommunicerats – skulle ha kunnat påverka valutgången.
En sådan skattehöjning riktas mot pensionärer. Den så kallade särskilda löneskatten för de som fyllt 65 år och som fortfarande arbetar ska återinföras. Därmed blir det dyrare att anställa äldre personer som fortfarande vill och kan bidra till arbetsmarknaden. De som ser en möjlighet att förbättra den kommande pensionen något genom att arbeta ett par år längre än 65-årsstrecket.
Regeringen räknar med att denna åtgärd ska inbringa 2,34 mdr kronor under 2015. Det är en indirekt skattehöjning mot pensionärskollektivet som är högre än den mer direkta skattesänkning på 1,98 mdr kronor som utlovas, och som motsvarar 43 kronor per månad för en genomsnittlig pensionsinkomst på ca 16 000 kronor.
Lika hemligt var förslaget om att höja skatten för relativt normala inkomster med ca 1 700 kronor per år, genom att förändra hur gränsen för statlig inkomstskatt beräknas. Med pompa och ståt klargjorde regeringens företrädare nyligen att de kompromissat och kommit fram till att jobbskatteavdraget ska räknas av för inkomster över 50 000 kronor per månad. Eller i klartext – bara de med höga inkomster ska få höjd skatt.
Men verkligheten var en annan. Höjd skatt för alla som tjänar mer än 36 000 kronor meddelades i det fördolda, genom följande formulering: ”Den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster för 2015 begränsas genom att den räknas upp med förändringen i konsumentprisindex, istället för med förändringen i konsumentprisindex plus två procentenheter. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med ca 1,91 miljarder kronor”.
Hur många sjuksköterskor, lärare, ingenjörer och andra som drabbas av denna skattehöjning på 1 700 kronor förstod att det var deras privatekonomi som avsågs bakom dessa rader? Att döma av medierapporteringen var det även oklart för de journalister som hade att rapportera om skatteförslagen. Men faktum är att detta är den skattehöjning som berör flest medborgare – möjligen med undantag av högre skatt på tobak. I runda tal får en miljon löntagare med denna åtgärd avstå från mer av de pengar som de har arbetat ihop.
Andra åtgärder var mer väntade. Det ska bli dyrare att anställda ungdomar (de ska istället sysselsättas av politiker). Vi som tillbringar långa dagar på arbetet ska inte kunna ersätta vår egen frånvaro med någon som kan hjälpa barnen med läxläsning (däremot är det okej med RUT-avdrag om barnvakten spelar tv-spel med dottern). Och elen ska bli dyrare – men inte genom högre skatt på elräkningen. Det hade varit för provocerande även efter ett val. Istället sker skattehöjningen indirekt genom att effektskatten höjs på kärnkraften. Och om du är beroende av tobak – även den mindre onyttiga varianten – så kan du räkna med högre skatt. Givetvis högre höjning på den mindre nyttiga än på den riktigt skadliga.
Med detta sagt så kvarstår tre saker:
-Högre skatt på tobak syftar till att minska efterfrågan och kan vara en begriplig åtgärd så länge den inte leder till att smugglingen ökar. Men högre skatt på arbete – oavsett om arbetsgivaren eller löntagaren betalar in pengarna – har inga positiva effekter. Tvärtom, det är åtgärder som minskar arbetskraftsutbudet eller efterfrågan på arbetskraft, alternativt får oss att söka arbetsmarknader utomlands där våra insatser ger högre belöning.
-Den demokratiska aspekten förtjänar ökad uppmärksamhet. Att inför ett val redovisa den politik ett parti tänker bedriva borde vara ett anständighetskrav. Likaså är det rimligt att man redovisar vilka man avser att regera med, så att väljarna kan ta ställning till vilka utfall som är sannolika. Men att tre dagar efter att en ny regering har bildats trolla fram skatteförslag som inte har kommunicerats på något sätt under en hel valrörelse och inte heller i tidigare budgetmotioner, det är … ohederligt.
– Även inför nästa års budgetproposition lär vi få anledning att revidera vår hushållsbudget. Eller vad sägs om uttalandet från miljöpartiets Per Bolund till DN: ”Det här är de skatter vi kunnat komma överens om för 2015. Sedan kommer det mer”.
Om du delar vår oro för skattesmällen och vad den orsakar är du välkommen att gå med i vårt nätverk mot högre skatter.
Du kan registrera dig här. På länken kan du även se vilka andra skatter som kan höjas.
Joacim Olsson, vd Skattebetalarna
