Regeringens skattehöjningar riktar udden mot Stockholm

DEBATT Den rödgröna regeringen verkar ha hamnat på kollisionskurs med Stockholm. Efter turerna kring stoppet av Förbifart Stockholm och den pågående debatten om en eventuell stängning av Bromma flygplats riktas nu flera förslag om skattehöjningar mot huvudstaden och dess kranskommuner, vilket kan få allvarliga följder för tillväxt och sysselsättning.

Regeringen aviserade nyligen förändringar i det kommunala skatteutjämningssystemet, ett system för att utjämna skillnader i skattekraft och strukturella kostnadsskillnader mellan kommuner och landsting, som kommer att innebära att Stockholms läns befolkning under nästa år får bidra med närmare en miljard extra till andra regioner.

För att illustrera förslagets effekter kan Solna kommun tas som exempel. Solna är en av de sex kommuner i Stockholms län som är nettobetalare i det kommunala skatteutjämningssystemet. I år betalar Solnas befolkning cirka 450 miljoner kronor till systemet, motsvarande nästan 8 000 kronor per skattebetalare i kommunen. Regeringens förslag för 2016 medför att dagens avgift ökar med 39,8 miljoner kronor – ytterligare drygt 700 kronor per skattebetalare. Kostnadsökningen kan jämställas med 73 lärartjänster eller fyra färre lärare per skola.

Att utjämna exempelvis strukturella kostnadsskillnader mellan kommuner kan vara motiverat. Exempelvis skapar både urbanisering och en åldrande befolkning i regioner med fallande befolkningstal påfrestningar som försvårar upprätthållandet av grundläggande välfärdstjänster.

Men regeringens förslag syftar inte i första hand till att mer pengar ska slussas från Stockholm till särskilt utsatta orter i exempelvis Norrlands inland. I stället sprids resurserna till i princip alla landets kommuner. Malmö och Göteborg – två kommuner som knappast kan sägas ha drabbats hårt av urbaniseringen – blir de största vinnarna med 95 miljoner i extra anslag från 08-området.

Om skattebetalare i välskötta kommuner i Stockholmsregionen ska sponsra nya kommunala projekt i Göteborg och Malmö finns det två vägar att gå. Antingen tvingas deras egna kommuner göra åtstramningar och försämringar i den kommunala verksamheten, eller så måste kommunalskatten höjas.

Dessvärre är förändringar av utjämningssystemet inte de enda åtgärder som har udden riktad mot Stockholmsregionen. Redan till hösten väntas regeringen få igenom två skatteförslag som drabbar Stockholm mer än övriga landet, främst som följd av att kostnads- och därmed löneläget är högre i regionen.

Det ena förslaget handlar om att förändra beräkningsgrunderna för när statlig inkomstskatt ska betalas. Följden av ändringen blir att ungefär 330 000 stockholmare får en skattehöjning på uppemot 1 700 kronor. 25 procent av arbetskraften i regionen drabbas, att jämföra med 17 procent i övriga landet.

Än tydligare udd mot Stockholm har förslaget om att fasa ut jobbskatteavdraget för högre inkomster. Cirka 43 procent av dem som berörs är bosatta i Stockholms län. Motsvarande andel i Västra Götaland är 15 procent och i Skåne cirka 12 procent.

Dessa tre förslag – förändringar av det kommunala utjämningssystemet, trixandet med beräkningsgrunderna för statlig inkomstskatt och utfasningen av jobbskatteavdraget – kommer sammantaget att motsvara ett ökat skatteuttag i Stockholmsregionen på ungefär 2,5 miljard kronor per år. Detta skatteuttag lär bli högre om regeringen även går vidare med planerna på att höja arbetsgivaravgifterna för både unga och äldre samt att försämra ränteavdrag för privatpersoner.  

Givetvis får skattehöjningar och regional omfördelning konsekvenser. Köpkraften urholkas. Eget sparande försvåras. Den potentiella ekonomiska fördelen av att ta risker och starta ett eget företag undermineras. Och för kommuner minskar den ekonomiska fördelen av att bedriva kostnadseffektiv verksamhet och attrahera nya medborgare och företag.

Det mest anmärkningsvärda är att regeringen hittills presenterat förslagen oberoende av varandra och att oppositionen kritiserat dem var för sig. Det är dags att politiker på båda sidor om blockgränsen får upp ögonen för den sammantagna effekten av skattehöjningarna för stockholmare. Om huvudstadsregionen även fortsättningsvis ska kunna vara hela landets tillväxtmotor har vi inte råd med en skattepolitik som riktar udden mot Stockholm.

Joacim Olsson, vd Skattebetalarna

Artikeln i SvD finns här