Betalar höginkomsttagare för låg skatt i Sverige?

Vad stämmer om skatten på högre inkomster? Borde ”de rika betala mer” eller är det skadligt med höga marginalskatter? Skattebetalarnas chefekonom Erik Bengtzboe dyker ner i marginalskatten.

Efter att regeringen föreslog att slopa avtrappningen av jobbskatteavdraget för högre inkomster har debatten om skatt på inkomst gått varm. Medan vi på Skattebetalarna har framhållit att det är rimligt att sänka tillväxthämmande skatter, menar bland annat Vänsterpartiet och Socialdemokraterna att det är fel att rikta skattesänkningar till dem som tjänar mest. Vänsterpartiet och Miljöpartiet säger inte bara nej till förslaget om att slopa avtrappningen, de vill dessutom frysa brytpunkten för statlig inkomstskatt och införa nya värnskatter. Men hur ligger det egentligen till med skatt på arbete? Är höginkomsttagare lågt beskattade i Sverige?

Diskussionen om jobbskatteavdragets avtrappning handlar om hur den direkta skatten på arbete slår mot olika inkomstgrupper. I grafen nedan ser vi hur hög den direkta skatten är per månad, både i kronor och som andel av inkomsten.

Skatten är progressiv och växer därmed snabbare ju högre inkomsterna blir. Som exempel kan vi ta en månadslön på 20 000 kronor före skatt (men efter arbetsgivaravgifter) vilken innebär att man betalar ungefär 3 500 kronor i månaden i direkt skatt, även om det varierar med kommunalskatten. Det motsvarar drygt 17 procent av lönen. Jämför man det med en dubbelt så hög månadslön på 40 000 kronor dubblas dock inte skatten, utan den nästan trefaldigas till över 9 000 kronor i månaden. Jämför vi i stället med en fyrfaldigad lön på 80 000 kronor i månaden så är skatten mer än åtta gånger högre och landar på drygt 28 000 kronor i månaden.

Går vi till ett extremt exempel och åttafaldigar inkomsten till 160 000 kronor i månaden så är skatten hela 21 gånger högre än för den låga inkomsten och landar på över 73 000 kronor i månaden. Skatten ökar alltså mycket snabbare än lönen.

Att bara titta på den direkta löneskatten, alltså kommun-, region- och eventuell statlig inkomstskatt ger dock inte en heltäckande bild. Eftersom arbetsgivaravgifterna är platta och tas ut fullt med 31,42 procent på all lön redan från första kronan så slår den bredare än de direkta inkomstskatterna, men påverkar ju likväl vilken lönekostnad arbetsgivaren har för att anställa någon. Och det man tjänat ska man ju sedan konsumera något för, och momsen är ju även den platt oavsett lönenivå. Tar man hänsyn till alla dessa tre skatter som påverkar hur stor andel lönekostnaden som faktiskt landar i den egna plånboken blir det en delvis annan bild.

Låginkomsttagarens skatteandel av sin lönesumma är då uppe över 50 procent i Sverige år 2024 enligt vår årliga undersökning Skattebetalardagen, men höginkomsttagaren betalar över 60 procent av sin lön i skatt. Sverige är med andra ord långt ifrån ett skatteparadis, varken för låg- eller höginkomsttagare.

Erik Bengtzboe,

Chefekonom Skattebetalarna