Korkad lösning blir än värre nästa år

Personer födda 1957 går miste om det förhöjda grundavdraget i år. Beräkningar från Skattebetalarna visar att årskullen kan drabbas av ytterligare en skattesmäll om de jobbar vidare. Nästa år kommer situationen bli ännu rörigare, men då är det 58:ornas tur att drabbas. Expressen intervjuar Skattebetalarnas chefekonom.

Det förhöjda jobbskatteavdraget var generösare än det ordinarie jobbskatteavdrag när det först infördes, men 2023 har det ordinarie jobbskatteavdraget inflationsjusterats så pass mycket att det förhöjda jobbskatteavdraget för vissa personer numera är mindre generöst. Nästa år kan det gå ännu mer åt fel håll. Detta eftersom prisbasbeloppet då väntas räknas upp ännu mer, till följd av den höga inflationen.

En person med en månadslön på 35 000 kronor som bor i en kommun med en kommunalskatt på 32,85 procent och som har rätt till förhöjt jobbskatteavdrag men inte förhöjt grundavdrag (57:orna i år) kommer i år betala 699 kronor mer i skatt per år än en yngre person som har det ordinarie jobbskatteavdraget. En person med en månadslön på 50 000 kronor betalar 884 kronor mer. Nästa år beräknas skillnaden stiga, till 2 397 respektive 4 179 kronor. Det drabbar då 58:orna.

– Det är en korkad lösning och det kan bli ännu värre nästa år – då för 58:orna säger chefsekonomen Erik Bengtzboe.

Nu vill Skattebetalarna att regeringen planerar för hur man ska justera det här nästa år.

– Antingen genom att höja det förhöjda jobbskatteavdraget eller genom att även människor som uppnår pensionsålder får det vanliga jobbskatteavdraget och sen ett extra jobbskatteavdrag ovanpå det. Det är en korkad lösning att ha olika system, säger Erik Bengtzboe.

Läs hela reportaget i Expressen.