Förlusterna i välfärden måste offentliggöras
DEBATT En av de senaste årens viktigaste politiska tvistefrågor är utan tvekan den om vinster i välfärden. Trots att förslaget som kraftigt begränsar välfärdsföretagens möjlighet att alls gå med överskott har fått massiv kritik från ett stort antal instanser, väljer regeringen att gå vidare. Det är obegripligt. Istället borde regeringen bekymra sig över det som faktiskt dränerar välfärdens resurser: den offentligt drivna välfärden som varje år går back med miljardbelopp. Utöver underskotten finns enorma skillnader i kostnads- och kvalitetsarbete mellan och inom kommunernas egna verksamheter. Allt detta är dock mycket besvärligt att granska då jämförelser försvåras. Dels beroende på att kommunerna mäter och räknar på olika sätt, dels genom att kommunerna helt enkelt hemlighåller resultaten.
Det stora problemet för regeringen tycks vara att välfärdsföretag, såsom välskötta Internationella Engelska Skolan för att ta ett exempel, går med överskott. En adekvat fråga är hur det överhuvudtaget kan ses som ett samhällsproblem att Sveriges mest populära skola med 133 000 barn i kö går med överskott? Skolan klarar sig på den skolpeng som delas ut av kommuner, lyckas leverera utmärkta skolresultat och går dessutom med ett litet överskott. Att se detta som dränering av välfärdens resurser är inget annat än populism. Kommunen har inte betalat för mer än skolpengen, och den vinst som uppstår beskattas vilket ger pengar tillbaka till offentlig sektor. I själva verket borde kommunerna intressera sig mer för hur Engelska skolan lyckas nå så bra resultat.
När samma skolpeng som Engelska Skolan får ges till en kommunal skola går den skolan istället ofta med underskott, vilket täcks upp av skattebetalarna som behöver skjuta till extra pengar. Detta har Skattebetalarnas Förening tidigare lyft fram i den uppmärksammade rapporten ”Mer välfärd för varje skattekrona”. Rapporten visade bland annat att tre fjärdedelar av landstingen driver den egna primärvården med förlust och att merparten av Sveriges landsting inte redovisar resultaten för enskilda stora sjukhus i sina budgetar. Samma mönster uppvisade äldreomsorg och skola.
Under de senaste månaderna har vi fördjupat vår granskning av förlusterna i välfärden. Resultaten är alarmerande. I de fall där vi får ut data visar det sig att verksamheterna som regel går med förlust. Men än mer oroväckande är hur svårt det är att få tag i informationen. Under arbetets gång har ett vanligt svar från kommunala tjänstemän och politiker varit att information om resultat på verksamhetsnivå inte finns. När vi upplyst om att informationen visst finns, och bör lämnas ut i enlighet med offentlighetsprincipen, har vi i vissa fall lyckats få tag på den. Men långt ifrån alltid. Vid ett flertal fall har kommuner vägrat lämna ut uppgifterna för granskning. Västra Götalands Landsting är ett exempel. Landstinget vägrade lämna ut uppgifter om hur vårdcentraler i egen regi klarar sin verksamhet med motiveringen att de är ”sekretessbelagda enligt Offentlighets- och sekretesslagen”.
I de fall uppgifter om resultat har lämnats ut så har resultatet ofta nollställts. Exempelvis har de av Göteborgs kommunala gymnasieskolor som lämnat ut siffror resultatet 0 kronor. Förklaringen är lika enkel som förskräckande: tjänstemännen justerar resultaten i efterhand, så att det ser ut som att skolorna vare sig har gått plus eller minus. Frågan om skolorna har gått med förlust eller inte, och hur mycket detta i så fall kostar skattebetalarna, döljs från insyn.
Sverige har en lång och stolt tradition av öppenhet, transparens och en stark offentlighetsprincip. Det är inte värdigt ett sådant land att systematiskt dölja förlusterna i offentliga välfärdsverksamheter från de skattebetalare som står för notan.
För att få svar på huruvida Västra Götalands Landstings beslut att inte lämna ut de efterfrågade handlingarna strider mot offentlighetsprincipen har vi nu överklagat avslagsbeslutet till kammarrätten. Vi är av uppfattningen att de efterfrågade uppgifterna borde omfattas av offentlighetsprincipen. Dels eftersom det är orimligt att det inte ska gå att få ut årsresultat från offentligt drivna vårdcentraler medan privat drivna vårdcentraler är skyldiga att lämna årsredovisningar till Bolagsverket, som då blir offentliga. Men framför allt för att det bör vara möjligt att få veta hur skattepengar används och kunna jämföra effektiviteten mellan olika driftsformer i kommuner och landsting. Annars kan varken politiker, tjänstemän eller medborgare utvärdera den verksamhet som bedrivs. Dagens situation påminner i mycket om berättelsen om Kejsarens nya kläder, med undantaget att åskådarna tvingats ha ögonbindlar.
Samtidigt som vi driver frågan om den offentliga sekretessen rättsligt kommer vi oförtrutet att fortsätta vår granskning av hur skattebetalarnas pengar slukas av förlusterna i välfärden.
Nima Sanandaji, tekn. dr. KTH och utredare
Christian Ekström, VD Skattebetalarna
Debattartikeln publicerades i Göteborgs-Posten den 19 december och går att hitta här
