Sedan 2014 har den rödgröna regeringen höjt skatten på bensin och diesel fem gånger, med totalt 1,75 kronor per liter bensin inklusive moms. Men det stannar inte där. Den indexering som trädde i kraft 2017 innebär att skatten per automatik höjs varje år. Den totala skatten på en liter bensin uppgick under år 2018 till nära 10 kronor per liter.
Skatteuttaget räknas sedan 2017 årligen upp med konsumentprisindex (KPI) + 2 procentenheter, istället för med enbart KPI som tidigare var fallet, utan att beslut behöver fattas i riksdagen. Vid årsskiftet 2019 innebar det att skatten på en liter bensin höjdes med 33 öre inklusive moms.
I år stoppas dock överindexeringen från och med 1 juli tack vare Moderaternas och Kristdemokraternas budget som just nu gäller. Det innebär att årets höjning istället för 33 öre då blir 17 öre. Isabella Lövin har emellertid utlovat att överindexeringen kommer tillbaka, troligtvis redan vid årsskiftet.
Räkna ut hur du drabbas av höjd bensinskatt!
Några fakta om indexeringen och bensinskatten
- En stor majoritet av Sveriges befolkning är helt beroende av bilen för att få vardagen att fungera. 80 procent av allt resande i Sverige sker med bil.
- Drygt 60 procent av literpriset på bensin är ren skatt. Skatten ökar varje år till följd av indexeringen, men skattens andel styrs också av råvaruprisets utveckling.
- Bilister är redan kraftigt överbeskattade. Enligt riksdagens principbeslut ska varje trafikslag beskattas efter sina samhällsekonomiska kostnader. De samhällskostnader som orsakas av bilister i form av exempelvis vägslitage och utsläpp betalar bilisterna idag dubbelt upp för i skatt.
- Bilens negativa påverkan på miljön minskar. Sedan 2006 har personbilarnas totala utsläpp av växthusgaser minskat med omkring 14 procent, trots ökad trafik. Nya bilars bränsleförbrukning har minskat med 32 procent på samma tid.
- Bilister betalar idag in ca 60 miljarder kronor i särskilda skatter (drivmedelsskatter, fordonsskatt), men bara drygt 25 miljarder går till investeringar och underhåll av vägnätet.
- Högre bensinskatt ger mindre frihet. En kraftig höjning av bensinskatten gör det svårare för människor att göra sådant som de själva vill göra och att bo där de själva vill bo. Den som är beroende av bilen straffbeskattas medan den som kan åka tunnelbana får bidrag. Den som har låg inkomst drabbas givetvis mest.
- Bensinskatten slår mot företag och jobb. Sverige är ett av Europas mest glesbefolkade länder. Samtidigt har vi en av världens högsta bensinskatter. Högre bensinskatt ökar kostnaderna för många företag, vilket försämrar vår konkurrenskraft och riskerar att leda till färre jobb i glesbygd.
- Överindexeringen är odemokratisk. Skattens extra uppräkning med 2 procentenheter sedan 2017 innebär att skatten stiger varje år, utan att något nytt beslut behöver fattas av riksdagen.
- Socialdemokraterna lovade i valrörelsen 2014 att inte röra bensinskatten. Höjningarna och den nya uppräkningen är därmed ett svek mot väljarna.
- Vad Januariöverenskommelsens utlovade gröna skatteväxling på 15 miljarder kronor innebär för drivmedelsskatterna är i dagsläget oklart. Men då miljöskatterna till största del utgörs av bränsleskatter finns en stor risk för ytterligare kraftiga höjningar och därmed stigande bensinpriser.
De flesta hushåll i Sverige har inget alternativ till bilen!
Drygt var tredje hushåll med bil, nära en miljon, kör mer än 2000 mil om året. Sedan 2014 har dessa fått se skatten för en årstank öka med 2 250 kronor. Hjälp oss att stoppa överindexeringen av bensinskatten, gå med i Skattebetalarna!