Här är alla argument mot förmögenhetsskatt

Företagare, forskare och opinionsbildare varnar för konsekvenserna om förmögenhetsskatter skulle införas på nytt i Sverige. Många effekter är kända – men här listar vi flera lite mindre uppmärksammade.

Anders Borg menar att vänsterns förslag skulle slå sönder den svenska riskkapitalmarknaden. Att skatterna skulle slå hårdast mot miljöteknikbolag. 

Nationalekonomerna Fredrik N G Andersson och Lars Jonung konstaterar att tidigare förmögenhetsskatter försatte den svenska börsen i en ”finansiell istid”. De lyfter risken för att det utländska ägandet ökar när kapitalstarka svenska ägare försvinner.

Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, visar att föreställningen att de ekonomiskt starkaste inte bidrar inte stämmer – de betalar en större andel av sina registrerade inkomster än vad befolkningen i stort gör. 

Förmögenheter kommer och går, och om huvudargumentet är att stora förmögenheter skapar långvarig politisk påverkan, så ser jag inte att den långvarigheten i förmögenheterna finns.

I vår medlemstidning Sunt Förnuft lyfter Waldenström också värderingsproblematiken. 

– De stora illikvida tillgångarna är onoterade företag. Vi har hundratusentals sådana i Sverige. Hur värderas de? Det kan inte förmögenhetsskatten hantera på ett bra sätt. Byråkrater måste gissa, säger Waldenström.

– Det är ett skäl till att nästan alla länder som har haft förmögenhetsskatt har lyft ut sådant ägande, av pragmatiska skäl. Då fick man inga skatteintäkter alls och riskerade ändå att förstöra ägarstrukturer, säger han.

Nationalekonomen Martin Bech Holte förklarar att Norges förmögenhetsskatt, som infördes 2022, har resulterat i att 62 procent av Norges hundra rikaste personers förmögenheter i dag förvaltas från utlandet och att norska entreprenörer bygger sina bolag utomlands för att kunna behålla kontrollen av företagen.

Styr rika politiken?

Men Georgios Sideras, doktorand i teknik och samhälle på Ratio och SoeTech vid Lunds universitet, tycker att det är ett för stort fokus på skatternas beteendeeffekter, och för lite på de argument som läggs fram för en förmögenhetsskatt.

Ett sådant är att ekonomisk makt kan innebära politisk makt, och att staten därför bör beskatta förmögna människor för att utjämna möjligheterna i samhället och minska deras politiska makt. Det är ett av den franska ekonomen Gabriel Zucmans vanligaste argument.

– Det är de svagare delarna av Zucmans argumentation. Inte för att det är helt fel, det finns förstås tillfällen då personer med höga inkomster eller stora förmögenheter har påverkat politiken, men det gjorde de även då vi hade förmögenhetsskatt. Tittar man på starka företagarfamiljer historiskt så var det inget som hindrade dem, trots förmögenhetsskatten, att utöva påverkan på politiken, säger Georgios Sideras.

1 av 10 miljardärer borta – varje år

Dessutom är förmögenheter inte statiska. Georgios Sideras har utgått från Forbes lista över dollarmiljardärer i Sverige och tittat på hur ofta de byts ut. 

Siffrorna varierar, men i stora drag ser mönstret ut så här: ungefär 1 av 10 faller bort från listan varje år. Efter fem år har ungefär en tredjedel fallit bort. Efter tio år är ungefär hälften borta och ersatta av nya miljardärer.

– Grundpoängen är att det är långt ifrån säkert att dagens miljardärer fortsätter att kunna påverka politiken, eftersom förmögenheter beror på vilket värde man skapar. Så fort man blir utkonkurrerad kan värderingen sjunka, och därmed sjunker också den eventuella politiska makten.

– Förmögenheter kommer och går, och om huvudargumentet är att stora förmögenheter skapar långvarig politisk påverkan, så ser jag inte att den långvarigheten i förmögenheterna finns, säger han.  

Godtycke i skattesystemet

Ett tredje argument som inte bemötts tillräckligt är att antalet miljardärer ökar och att det är ett tecken på att något är fel i systemet där vissa människor får orimligt mycket resurser. 

– Men det man ofta glömmer är att jämför man dagens miljardärer med till exempel åttiotalets miljardärer, som ofta är utgångspunkten när Zucman resonerar, så beror en stor del av ökningen på att man i dag säljer till mycket större och rikare marknader.

– BNP per capita i världen har nästan fördubblats under den här perioden, samtidigt som världens befolkning också nästan har fördubblats. Så inflationsjusterat är varje invånare på jorden ungefär dubbelt så rik i dag, och vi har dessutom en digitalisering som gör att företag kan nå mycket större marknader, säger Georgios Sideras.

Värderingarna bygger också på ett börsläge som kan vara uppblåst och som kan förändras från en dag till en annan, vilket gör det problematiskt att beskatta.

– Poängen är inte att de allra rikaste saknar resurser, eller att deras förmögenheter är låtsaspengar. Poängen är att det finns en principiell skillnad mellan att privata aktörer frivilligt tar risk på ett ännu inte realiserat värde och att makthavare, med våldsmonopolet i ryggen, använder sådana värden som grund för beskattning.

– Frågan är också hur mycket godtycke man vill bygga in i ett skattesystem, och om man ser ett värde i att också skydda individuella rättigheter gentemot en majoritet?

Leder till sämre investeringar

En annan röst i debatten mot förmögenhetsskatter är Klas Tikkanen, entreprenör och investerare vid riskkapitalbolaget Nordic Capital.

I Expressen lyfte han nyligen att skatterna tenderar att få förmögna människor att flytta utomlands, vilket leder till minskade skatteintäkter. 

– Jag har pratat med väldigt mycket folk som funderar på att flytta. Häromdagen pratade jag med en av Sveriges mest kända skattejurister, och han bekräftar att i princip alla hans kunder just nu frågar om Schweiz, Italien och andra länder, säger Klas Tikkanen. 

Men det skapas också problem för de miljardärer som stannar i Sverige. Deras pengar kommer sannolikt att investeras i mindre produktiva saker än i företag där de gör mest nytta.

Nu ser jag med stor förskräckelse hur gamla lärdomar, som fanns förut även på vänstersidan, har blivit alltmer sällsynta.

– När Sverige hade förmögenhetsskatt var vissa saker undantagna, till exempel konst och bostadsrätter. Det som hände var att privata pengar i högre grad investerades i bostadsrätter och konst snarare än i nya bolag. Ett annat sätt att undvika förmögenhetsskatt var stiftelser, och då styrs plötsligt kapitalet inte längre av privata entreprenörer utan av tjänstemän i stiftelsestyrelser, säger Klas Tikkanen och fortsätter:

– Om man får de här personerna att stanna i Sverige men omallokerar kapital till improduktiva eller lågproduktiva tillgångar som är undantagna från en eventuell förmögenhetsskatt, så förstör man mycket värde och skatteintäkterna från kapitalavkastningen blir mycket lägre.

Tikkanen menar att det svenska skattesystemets uppbyggnad där tillgångar beskattas när de realiseras är en stor bakomliggande faktor till att Sverige har fler unicorns (privatägda startupbolag som är värderade till minst 1 miljard dollar) än vad Finland, Norge och Danmark har tillsammans. 

– Nu ser jag med stor förskräckelse hur gamla lärdomar, som fanns förut även på vänstersidan, har blivit alltmer sällsynta. Det har vuxit fram en tydlig vänstersväng i retoriken och i de praktiska förslag som läggs fram. Jag tror att de här förslagen skulle vara direkt skadliga för den svenska kapitalmarknaden, och därmed för svenskt företagande och entreprenörskap, och därmed för svensk konkurrenskraft och hela ekonomin, säger Klas Tikkanen.