Bli medlem

Dolda skatter en medveten politisk strategi

nov 2, 2015 | I media

DEBATT Det talas mycket om en eventuell bostadsbubbla just nu och hur hushållen kommer att drabbas. Människor är väldigt medvetna om sina bostadskostnader, låneräntor och flyttskatter, vilket i sin tur får effekter på marknaden och i slutändan på bostadspolitiken. Men hur är det med medvetenheten om det som egentligen är hushållens största utgift? För det är nämligen inte boendet, utan skatten.

Nio av tio svenskar underskattar kraftigt hur mycket pengar som går i skatt. En tredjedel av skatten är vi inte alls medvetna om, vilket framgår av en ny undersökning av Svenskt Näringsliv som presenterades häromveckan. Orsaken till detta stavas dolda skatter.

Exemplen på dolda skatter är många. På ditt lönebesked finns bara en del av löneskatten redovisad – arbetsgivaravgiften är också en skatt som belastar ditt löneutrymme men den får du sällan se. På din elräkning kallas en av de många skatterna för elcertifikat. Och att bensin egentligen bara kostar fem kronor per liter och att resten är skatt är det inte många som känner till.

Vi förväntar oss att få korrekt information om priset på de varor och tjänster som vi köper. När det gäller skatter och de skattefinansierade tjänsterna saknas informationen helt, men eftersom få vet om att de flesta skatter är dolda är det också få som kan kräva ökad transparens. Och det är precis så våra politiker vill ha det.

Redan för över hundra år sedan förutsåg den italienska ekonomen Amilcare Puviani att en medveten politisk strategi för att kunna höja skatterna utan folkliga protester skulle komma att bli skapandet av en ”skatteillusion” – genom att öka andelen dolda skatter. Under framväxten av högskattesamhället var det de osynliga skatterna som ökade kraftigt. Den del av löneskatten som är dold – arbetsgivaravgiften – har exempelvis ökat från 3 procent av lönen till som mest 37-39 procent.

Frågan är om vi hade varit lika okritiska mot skattetrycket om vi haft bättre koll på hur högt det faktiskt är? Kanske hade vi snarare ställt krav på lägre skatter och att politiker lär sig hushålla med de 1 750 miljarder skattekronor de redan tar ut av medborgarna.

Det finns flera exempel på hur dolda skatter skulle kunna göras synliga: Arbetsgivaravgiften kan flyttas till löntagaren, så att hela löneskatten blir synlig för fler. Källskatten kan reformeras eller avskaffas. Och SMS-deklarationen kan leda till ett svar från Skatteverket, där den som deklarerat blir påmind om det totala skatteuttaget som skett. Men ännu görs inget av detta i Sverige.

Att göra osynliga skatter synliga kostar inget. Men det är sannolikt en av de reformer som betyder mest för att skapa mer välinformerade skattebetalare, verklig legitimitet för skattetrycket, och för att skatteuttaget över tid ska hållas på en mer rimlig nivå.

Ytterst handlar synliga skatter och ett transparent skattesystem om demokrati. Det är dags att våra beslutsfattare gör slut på illusionen och står upp för det skattetryck de skapat. Sedan får väljarna säga sitt.

Joacim Olsson, vd Skattebetalarna 

Debattartikeln publicerades i Eskilstuna-Kuriren den 3 november 2015 och finns här

Godkänn marknadsförings-cookies för att visa innehåll.

Tack!

Vad roligt att du är intresserad av vår verksamhet! Du prenumererar nu på vårt digitala nyhetsbrev där vi berättar om det senaste i skattedebatten samt vårt arbete och genomslag i media. Du får engagerande debattartiklar, nyheter och de senaste granskningarna från vår Slöseriombudsman. Breven innehåller också tips från våra skattejurister.

Vi är en medlemsorganisation som lever på våra medlemmars bidrag för att kunna göra vårt arbete. Tror du på det vi gör, är du också välkommen att bli medlem.
Swisha 399 kronor direkt via mobilen på 123 115 94 25. Ange ditt personnummer och mailadress i meddelanderutan.

Tack!

Vad roligt att du är intresserad av vår verksamhet! Du prenumererar nu på vårt digitala nyhetsbrev där vi berättar om det senaste i skattedebatten samt vårt arbete och genomslag i media. Du får engagerande debattartiklar, nyheter och de senaste granskningarna från vår Slöseriombudsman. Breven innehåller också tips från våra skattejurister.

Vi är en medlemsorganisation som lever på våra medlemmars bidrag för att kunna göra vårt arbete. Tror du på det vi gör, är du också välkommen att bli medlem.
Swisha medlemsavgiften 295 kronor för det första året direkt via mobilen på 123 115 94 25. Ange ditt personnummer och mailadress i meddelanderutan.