Bilen är politikernas kassako
DEBATT Sedan Magdalena Andersson i augusti 2014 sade att bensinskatten inte skulle höjas, så har hon gjort precis det. Tre gånger. Dessutom har regeringen lyckats med konststycket att få till en årlig skattehöjning på bensin genom ett beslut om att det från och med i år ska ske en automatisk årlig uppräkning utan att detta behöver godkännas av riksdagen. Men det slutar inte där.
För nu är det dags för nästa smyghöjning av skatten för landets bilister! Regeringen vill införa ett system där man ger bonus till nya bilar med väldigt låga utsläpp och straffskatt för utsläppssyndare. Självklart beräknas bonusen kosta staten mindre än vad straffskatten drar in. Mellanskillnaden går rakt in i statskassan. Ka-ching!
Fordon, och alldeles speciellt bilen, är politikernas favoritkassako som alltid kan mjölkas lite mer. På minst sagt tveksamma grunder. Bilister betalar idag in cirka 60 miljarder kronor i särskilda skatter såsom drivmedelsskatter och fordonsskatt. Två tredjedelar av en bensintank är skatt. Och de samhällskostnader som orsakas av bilen i form av exempelvis vägslitage och utsläpp betalar bilisterna idag dubbelt upp för i skatt.
Visst har regeringen varit duktig på att smyga in skattehöjningarna så att det vid första anblick ser ut som modesta justeringar på mindre summor, men faktum är att skatterna på bilen får stora privatekonomiska konsekvenser. Allra hårdast drabbas såklart hushåll med en tajt budget och små marginaler, och som är bosatta där några alternativ till bilen inte finns. Det rimmar illa med socialdemokratisk politik som säger sig vilja värna den lilla människan runtom i landet.
Ovanpå de ständigt ökande bensinskatterna läggs flygskatten och sannolikt en kilometerskatt för tung trafik. Alla är de skatter som drabbar dem som bor utanför storstäderna extra hårt. Och samma frågor uppkommer: vad är syftet med skatterna? Flygskatten skulle innebära näst intill obefintliga vinster för miljön, men desto större förluster för samhället: potentiellt 6 miljarder kronor i minskad BNP, 10 000-tals färre arbetstillfällen, försämrad tillgänglighet och konkurrenskraft. Vad är det egentligen regeringen vill åstadkomma? Ett är säkert, resultatet kommer inte att bli en levande landsbygd.
Men tro däremot inte att storstadsborna kommer undan. Nej, dem kniper man åt genom förändrade regler för förmånsbilar som kommer att presenteras i höstbudgeten. Regeringen vill göra om systemet så att förarna beskattas för värdet av trängselskatten, istället för som idag då värdet för trängselskatt ingår i förmånsvärdet (som beräknas schablonmässigt av Skatteverket). Hälften av de förmånsbilar som körs i Sverige finns i Stockholm och Göteborg, som också är de enda städer som har trängselskatt.
Att regeringen presenterar skatt efter skatt som riktar udden mot fordon och framför allt bilister är i detta avlånga land en orimlig politik utan andra effekter än privatekonomiska. Men behovet av mer klirr i kassan verkar alltid komma först.
Debattartikeln publicerades i Expressen den 31 mars och går att hitta här
