Årets värsta slöseri 2019

Här presenteras de tio bidragen i Slöseriombudsmannens tävling ”Årets värsta slöseri 2019”. Tusentals uppretade svenskar röstade fram klimatpolitiken som det mest upprörande slöseriet det året. Varje år i december utnämns tio nya slöseriet att rösta på.

1. Jobbtjänsten som inte får användas

Arbetsförmedlingens cv-tjänst jobbskills kostade 125 miljoner och skulle hjälpa asylsökande till jobb. Tjänsten stoppades när SVT avslöjade att den bröt mot sekretesslagen, men den återlanserades senare med kraftiga begränsningar. Arbetsförmedlingen avråder dock asylsökande från att faktiskt använda tjänsten. Och nu visar det sig alltså att man inte ens får ta reda på hur många som använder den.

– Vi får inte ta ut information ur systemet. Därför kan vi inte heller ta ut statistik, förklarade Arbetsförmedlingens rättschef Anna Middelman för SVT.

Det kanske inte ens är någon som använder jobbskills?

2. Tusentals tyska charterturister

Region Örebro satsade två miljoner kronor på att flyga in tusentals tyska charterturister från Düsseldorf. Tanken var att stötta flyglinjen i tre år och sedan skulle den flyga för egen maskin.

Men det kom inte så många turister som man räknat med. Den första sommaren landade bara sex halvfulla plan från Tyskland på Örebro Airport.

I somras drog regionen i nödbromsen och flygningarna ställdes in. Då hade man hunnit betala ut omkring en miljon kronor till turistsatsningen.

3. Sveriges dyraste elkabel utan ledning

Likströmslänken mellan Jönköping och Hörby är en av de största investeringarna någonsin i elnätet och har kostat sju miljarder kronor. Trots att länken stått klar i fyra år har den inte kunnat tas i drift.

Svenska kraftnät har fått skjuta upp starten 20 gånger, något kvartal i taget. Nu säger man att elledningen inte kan tas i drift förrän tidigast i oktober 2020. Varför? Elledningen är ”komplicerad”, men det beror till största delen på en undermålig upphandling.

Samtidigt vill regeringen bygga fler vindkraftverk för att täcka upp elbristen. Till vilken nytta om strömmen ändå inte kommer fram?

4. Crosshallen i Tierp

Tierp skulle bli ett nav för motorsport och lånade 20 miljoner för att bygga Nordens största crosshall. Nu står hallen öde, helt oanvänd. Varje dag kostar driften av den pengar, cirka en halv miljon kronor om året.

Samtidigt saknar kommunen pengar för att renovera ett äldreboende och bygga nya förskolor. Ett sparförslag är att släcka ner två tusen lyktstolpar.

Men crosshallen har inget med den dåliga ekonomin att göra, menar det ansvariga kommunalrådet – den köptes ju för lånade pengar.

5. Svensk klimatpolitik

Anslagen till klimatpolitiken har mer än fördubblats de senaste åren samtidigt som utsläppen i princip har slutat minska. Förra året ökade utsläppen till och med.

Riksrevisionen har dömt ut många av regeringens storsatsningar som klimatklivet, stödet till elbilar och solelsstödet. Samtidigt går var tredje miljöbil som säljs i Sverige med miljöbilsbonus på export till Norge inom bara något år.

Att satsa så mycket pengar på bidrag till elcyklar, stöd till solel eller varför inte klimatångestterapi när det finns andra åtgärder som hade gjort större nytta för klimatet kan inte klassas som någonting annat än slöseri.

6. Konst för daggmaskar

En miljon till konst för daggmaskar, fåglar och svampar på Konsthall Norra Kvarken i Nordmaling. Ja, du läste rätt. Det är den statliga myndigheten Konstnärsnämnden som beviljat pengarna.

I projektet ska fyra konstnärer bjudas in ”med uppgift att göra konst där dessa livsformer är mottagare och mål för den konstnärliga insatsen. Det är maskarna och fåglarna som ska möta konsten” som det stod i ansökan till Konstnärsnämnden.

7. Tio miljoner för att flytta ett ord

För att matcha resten av Regionsverige ska Västra Götalandsregionen bli Region Västra Götaland 2021. Byte av loggan på skyltar, produkter och textilier beräknas kosta uppemot tio miljoner kronor.

Erik Lagersten som är kommunikationsdirektör på regionen förklarade i GT att ”det viktigaste och avgörande skälet är demokratiaspekten”. När de andra regionerna inleder sitt namn med ordet region måste Västra Götaland också göra det för att medborgarna ska förstå att Västra Götalandsregionen är en region som alla andra.

8. Utredde linbana för 138 miljoner

Göteborg drömde om en linbana över Göta älv till en kostnad av 1,1 miljarder. Men en utredning visade att linbanan skulle kosta fyra miljarder – över fyra gånger mer än den beräknade samhällsnyttan. 

Efter ytterligare utredningar drog politikerna till slut i nödbromsen. Bara kostnaden för utredningarna blev 138 miljoner kronor, pengar som hade kunnat göra större nytta om de använts till någonting annat.

9. Skateboardsamordning i Malmö

Malmö har en skateboardsamordnare anställd på gatukontoret. Skateboardsamordnaren ska hjälpa till att göra Malmö mer skateboardvänligt och anordna skateboardevenemang. Med jobbet kommer en budget på 2,5 miljoner för jippon.

Världsunikt påstår SVT. Samtidigt tar Malmö emot över fem miljarder i bidrag från andra kommuner varje år.

10. Flög omväg för att komma till tågmöte

När regionstyrelsens ordförande i Norrbotten Kenneth Backgård (sjukvårdspartiet) skulle till Norrtågs styrelsemöte i Umeå tog han flyget från Luleå, med mellanlandning på Arlanda. Resan gick marginellt snabbare än om han hade tagit tåget, men kostade 20 gånger mer.

Tidigare i år uppmärksammades regionrådet då han skickade notan på 100 000 kronor för två värstingdatorer till skattebetalarna, trots att han redan hade fått ny dator och surfplatta av regionen. Han förklarade det då med att han som politiker var tvungen att ”vara ständigt uppkopplad”.

Tack!

Vad roligt att du är intresserad av vår verksamhet! Du prenumererar nu på vårt digitala nyhetsbrev där vi berättar om det senaste i skattedebatten samt vårt arbete och genomslag i media. Du får engagerande debattartiklar, nyheter och de senaste granskningarna från vår Slöseriombudsman. Breven innehåller också tips från våra skattejurister.

Vi är en medlemsorganisation som lever på våra medlemmars bidrag för att kunna göra vårt arbete. Tror du på det vi gör, är du också välkommen att bli medlem.
Swisha 399 kronor direkt via mobilen på 123 115 94 25. Ange ditt personnummer och mailadress i meddelanderutan.

Tack!

Vad roligt att du är intresserad av vår verksamhet! Du prenumererar nu på vårt digitala nyhetsbrev där vi berättar om det senaste i skattedebatten samt vårt arbete och genomslag i media. Du får engagerande debattartiklar, nyheter och de senaste granskningarna från vår Slöseriombudsman. Breven innehåller också tips från våra skattejurister.

Vi är en medlemsorganisation som lever på våra medlemmars bidrag för att kunna göra vårt arbete. Tror du på det vi gör, är du också välkommen att bli medlem.
Swisha medlemsavgiften 295 kronor för det första året direkt via mobilen på 123 115 94 25. Ange ditt personnummer och mailadress i meddelanderutan.